Asch...

Dagen började som vanligt en arbetsvecka. Med en skräll. Orsakad av alarmet som får kroppen att lyfta horisontellt från sängen och det känns som om hjärtat kastas upp i halsen.

Efter frukost: Avtrask mot jobbet med kaffethermos i handen, tänkte för en gångs skull dricka gott kaffe med stuns i. Den läckte så det rann utmed sidorna. Men jag ville ha gott och starkt kaffe, var astrött, så jag gick där med armen utsträckt framför mej och kaffet skvalpande upp och ur. När jag kom fram och äntligen skulle dricka koffeinet var det ljummet, på gränsen till rumskallt. Blask, men jag slaskade i mej det ändå. Kunde inte med att slänga bort det när jag kämpat och nästan fått träningsvärk i armen för att komma fram med något kvar.

"Ska du äta rökt makrill till lunch? Det är väl inte bra om man har känslig mage?"
Hade inte med mej något annat... Gick till affären sen. Tur att det inte var långt tillbaks. Dessutom startade lingonveckan, utan att direkt förvarna. Att någon skruvat lös locket på saltkaret så att det öste ner salt över maten kändes inte jättejobbigt, men väldigt salt.

Mamma undrade varför jag inte tagit någon makrill. Men jag tog ju, ur en glasburk. "Glasburk? Det kan inte vairt rökt makrill. Då måste du tagit gammal makrill som vi stekt någon gång."