måndag, september 25, 2006



Tarz smygfoto av en halvt sovande jag som hon tog den ena av typ två morgnar då hon tog sej upp före mej...

Det är väldigt varmt och mycket ljust i min etta under sommaren, en svår kombination när man vill sova...

Boule- favorit i repris

Yes, det blir boulekväll igen!

Tack vare att boulejippot som hölls en septemberkväll förra året blev så uppskattat, det var så trevligt, har bostadsbolaget bestämt sej för en uppföljning. Kaffe utlovas!

Inget fel i det, känns bara lite felplacerat i en uppgång där det endast bor studenter.

torsdag, september 21, 2006

Grönt som gräs och hår

Varför är det alltid så? Att när man inte blir tillsagd att göra något (läs skriva o teckna) då gör man det inte, fast man älskar att göra det. Men när man sen blir tillsagd att göra något (som innan) då är det inte roligt längre. Visserligen gör jag det, men inte så mycket som jag skulle kunna för att få det så bra som möjligt och jag drar mej för det och det känns jobbigt, trots att jag som skrivet älskar det. Varför? Är gräset ALLTID grönare? Mitt hår är det i alla fall... grönt alltså.

Och det på grund av att jag aldrig blir nöjd. Att jag alltid måste förstöra håret när jag tycker att det är okej bara för att nå perfektionen som inte finns. Bara en liten justering. Hmm, fyra paket färg och fyrahundra kronor senare känns det inte så mycket som en liten justering längre. Eller jo, på sätt och vis för oftast ser jag ut som innan jag började men lite tråkigare. Med mycket slitnare hår och tunnare plånbok. Och jag lär mej aldrig. ALDRIG. Fast jag slutar aldrig hoppas att jag faktiskt ska lära mej...

tisdag, september 19, 2006

Stel och öm, ack vad ljuvligt!

Andra danslektionen igår. Gick lite bättre, är inte lika stel i ryggen, fast är lite ömmare, skulle tro att sitter ett blåmärke nånstans...och assvettig blev jag, men shit vad kul det är dansa!

Och idag ska jag rita, måste bara skriva om feromoner först...

Rita, skriva, dansa och lyssna på tal om stjärnor i universum. That's my life. Det suger inte. Trots regeringsskiftet... tanken på Persson off tronen hjälper där.

måndag, september 18, 2006

Oklippta naglar

Jag vet inte om det var nån logik i det förra inlägget, förmodligen inte. Jag flummar ju bara runt...

Att jag fick upp tankarna för mitt icke logiska sinne beror på ett test en föreläsare berättade om, där man ska välja bort en av fyra bilder. Det vanliga i vårt, läs- och skrivkunniga samhälle är att man tar bort en bild (kallar den bild 1), och i "analfabetsamhällen", där arbetet med händerna är viktigt väljer man oftast en annan. Det var den bilden jag hade valt. Inget fel i det och jag förstår varför man här oftast väljer bild 1, vilket tydligen analfabeter inte gör, de tycker inte alls att det finns nån logisk förklaring till det valet. Enligt Lindström har det med logiskt tänkande att göra och intelligens enligt iq, vilket är upp- och överskattat här i västvärlden. Det är inte heller något jag gjort anspråk på att ha högt av, men lite orolig blev jag ändå...så jag var tvungen att testa min ena syster som gav det "rätta" svaret. Men sen testade jag även mina föräldrar och till min glädje visade det sej att de båda tänkte som jag. Okej, det kanske inte var helt bra. För då finns det nog inget hopp för mej. Jag plockade tydligen på mej fel gener. Men eftersom de båda är smarta och kunniga personer så.. (även om de har ett gäng konstigheter för sej och no koll i matematiska ämnen) ...och framförallt, jag är icke allena! Så jag sörjer icke.

Men ibland är det lite dumt dock, för folk fattar liksom inte hur jag tänker. Vissa saker går inte att förklara, vilket också uttrycker sej i mina texter. Som den här rubriken är ex på: Slöjdande för oklippta naglar. Vad den ska uttrycka kan ni tänka på tills nästa gång...

torsdag, september 14, 2006

Ingen logik

Jag saknar i stor utsträckning det logiska tänkandet. Ändå studerar jag härmed på institutionen för Teknik, matematik och datavetenskap. OCH Chalmers.

"Vi ska sy och vi ska..."



Ett vanligt göromål i det "starwomanska" hemmet.

Tillägnat min sis och moder som verkligen gillar mina lagade jeans och speciellt att jag syr i byssera när jag har dem på.

Men det är jobbigt att ta av sej när man nyss tagit på sej (för det är oftast då jag upptäcker att de behöver repareras). Man vill inte gå runt i unnerklärna heller och att ta på sej nåt annat under lagningstiden blir alldeles för mycket jobb. Har även testat tyngre saker, som att stryka. Vilket fungerar, kanske inte utmärkt, men ok. Tänk bara på att järnet är varmt...

onsdag, september 13, 2006

Skissa tills fingrarna blöder

Måste egentligen gå och fixa skolsaker, det var ju därför jag tragglade mej upp sju... Men först måste jag bara skriva lite här med...

Hade skisslektion igår. I att skissa av ett stilleben på kort tid, från 4 minuter ner till 13 sekunder. Shit det var svettigt, stressigt och pressande. Drygt en timme i ett litet rum med dålig luft och cirka femton andra. Kändes som att man hade tränat och haft hemsk muntlig redovisning efteråt. Helt slut var man.

tisdag, september 12, 2006

Förvånande okej

Det var faktiskt inga svårigheter att komma upp ur sängen i morse. Eller jo, det var det. Men inte på grund av att jag tog min första dansklass igår på sju år (med undantag av en termin breakdance för två,tre år sen=elefantkänsla? Ja.). Är lite stel i ryggen och det verkar som att mina hamstrings/baksida lår är träningsvärkade men det märks knappt så här i vardagslivet. Förvånad.

Blev dock rätt nervös igår när mina höfter tog sej obehagligt nära låsningsstadiet redan under andra övningen och när läraren tryckte ner mej i grande plié i andra position (trodde jag skulle fastna eller gå av eller nåt)...men jag klarade mej och jag kunde, trots darriga lår, gå stadigt därifrån! wehoo!

Det som fattades mest var kollen på alla moves...vimsig var mitt namn...

måndag, september 11, 2006



I'm waiting... nån där?

Miss ya dude!

Idag åker Tarz tillbaka till la France. Efter att ha tillbringat sommarlovet i Sverige.

Varav en stor del på min soffa i min lilla etta.

Snyft... Saknar dej redan dude! E tomt nu ju:(

Seger!!

Jag må vara trög, men vad var det egentligen folkpartiet hittade under sina spionsessioner? Vad är det som sossarna vill dölja? Ska inte ett partis handlingar vara offentliga?

I fredags var det dax för matchen som sköts upp pga regn. Gais - Hif, ett möte att minnas med glädje, för och det sörjer mej att säga detta, det är inte ofta Hif har vunnit de gånger vi sett dem live. Ett hopp var dock tänt sen förra matchen då de klarade sej undan förlust och lirade oavgjort mot Öis. Och ja, äntligen sattes bollarna i rätt målbur!!! 2-0 slutade kalaset. Och jag dansade ut till Kulturnattas magiska show.

fredag, september 08, 2006

Bland stjärnor och månförmörkelse

Astronomikursen började alltså igår. Var ute i god tid, vill helst undvika att drulla in för sent första gången i alla fall. Tur var det för området är STORT och byggnaderna många, men jag var vid gott mod där jag gick och letade. Fast när jag snurrat runt ett bra tag började jag bli smått orolig och när jag hittade adressen och något som såg ut som rätt byggnad men inte var det, då blev jag lite nervös. Kanske att det påverkade att byggnaden var tom och spökligt ödslig och att alla fönsterdörrar utåt var täckta med kollegieblockspapper fulla av matematiska formler. Smått obehagligt, faktiskt så obehagligt att jag började tvivla på att jag valt rätt kurs, jag menar jag på en plats med matte som tapeter. Var på väg att ge upp när jag rundade ett hörn, tittade upp och såg salens namn med stora bokstäver.

Gick in i ett entrerum, dött förstås, inga lampor som lyste, inga människor som vistades. Två trappor försvann uppåt, en spiraltrappa uppslukades av taket, kakel skymtade bakom en fjärde öppning. Dasset tydligen. Vågade mej upp för en trappa och hittade en person som sa att det var rätt sal. Jag tvivlade men valde att tro. Fler förvirrade droppade så småningom in och till slut var det riktigt många, så jag antog att jag var rätt (dessutom var det fler som att de skulle läsa min kurs, liten hint maybe...).

Föreläsningen drog igång och jag slutade aldrig, under de drygt tre timmar vi höll på, att imponeras av föreläsarens kunskap, shajt! Det bästa är att alla som klarar tentan får en t-shirt med kursnamnet "Astronomi - livsbetingelser i universum." Nu måste jag ju bara klara tentan! Inte nördigt alls, nejnej...

Kände mej inte alls nördig 2 när hela truppen, sjuttio personer eller nåt under ledning av föreläsningskvinnan drog iväg ut för att kolla in månförmörkelsen, mitt bland alla chalmerister som denna kväll hade pubrunda och ölbord uppdukade utomhus... Inte alls nördig.

Var alla lite trevligare igår?

Igår kväll var jag uppfylld och kände värsta positiva energin, idag är jag lite tröttare men energin finns ändå där nånstans. Och då jag igår var datorlös kvällstid och inte kunde dela med mej av min glädje får det bli nu... Tada!:

Är så nöjd med mina kurser, så roliga, så bra, så trevliga människor överallt! Det kändes som jag dansade fram när jag vandrade från min kurs i astronomi under den mörkt blå kvällshimlen igår kväll. Det enda som får ett litet minus är faktiskt skrivakursen. Är lite flummigt och oklart ibland och teorier som krockar med vad jag tidigare lärt mej, vilket iof kan vara positivt oxå, nya människor, nya vinklar. Men som skrivet, ett litet minus. Människorna är shyssta, jag får skriva och texterna ges kommentarer. Det räcker.

Kanske var det så att alla var lite trevligare igår. Tjejen jag köpte kaffe av gjorde inget speciellt, sa inget speciellt, men positiva strålar bara kastades mot mej. Jag gick leende därifrån.

torsdag, september 07, 2006

Olof säger 2

Del två i serien "Ciatat av Olof Lagercrantz"

"Ensamhet är en ohygglig sjukdom, i sina svåraste former dödande. Om det inte finns någon enda som lyssnar måste man skapa åtminstone en illusion av gemenskap genom att formulera."

Kan vara så att man vill säga något men inte har någon att säga det till och då skriver man istället, fast jag tror inte att det är den vabligaste anledningen för mej. Snarare att jag inte kan säga de saker jag vill, de kommer inte ur munnen, så då skriver jag dem istället. Jag får inte ner allt, men spektrat blir iallafall större.

onsdag, september 06, 2006

Olof säger

Trackar er härmed, och ett antal gånger framöver är jag rädd, med citat ur en bok av Olof Lagercrantz (med reservation för vissa bokstavsfel), säkert välkända meningar för andra, men som den bokmissare jag är har jag icke läst dem förrän igår:

"Man bör blott betänka att en människa kan utveckla en rik personlighet även utan böcker - de skönlitterära i varje fall."

..."att i samma ögonblick det blir klassat som fint att läsa, som något vilket sätter läsaren i en högre klass än andra, är katastrofen nära. Då är boken i farozonen. Det måste vara ett behov verkande inifrån som driver till läsning."

"Läsandet måste ha näring i verklighetsupplevelse, man måste ha gjort erfarenheter för att känna igen sig i det lästa. Och för att få nya eller fördjupade erfarenheter. Annars lär man bara livets bokstav." (ord av Olofs morfar)

Med tanke på att jag läser väldigt lite sådana böcker nowadays (alltså klapp på axeln till mej själv...) och med tanke på allt fucking tjat man hör om hur fint det är att läsa...hur fint det är att vara litteraturkritiker och hur fortfarande rätt fult det är att vara musik-, tv-, eller filmrecensent.

Pennor och block ska bli vardagsmat

Kurs två på listan har nu startat. Verkar asrolig! Mycket bättre än jag vågat hoppats... speciellt med tanke på inledningen av introduktionen när den ene läraren pratade engelska med äkta svenneaccent och påstod sej vara från England... Just då sjönk mitt hopp rejält... för att sedan byggas upp till masthöjder när ord som praktiskt arbete, skissteknik, grafisk design, block, pennor, akvareller, filmteknik och att lärarinnan är konstnär och inte bara ett fejk som ska låtsas lära ut teckningstekniker nämndes. Jag får teckna på skoltid igen, hihi! Och inga hemska salstentor eller långa hemtentor heller, bara seminarium då man jobbar två o två och så praktiska uppgifter med textanalys då förstås... Men jag ska börja rita igen! Hihihihi!

Lärdom till nästa gång: ladda med mer mat, höll på att spy av hunger och trötthet när jag sprang från tåget till bussen efteråt...och inte äta lunch kl 12 när jag kommer hem 23...

tisdag, september 05, 2006

Asien?

Krulltottens röst ekar över bibblan: blablaknarr, blaablabla, knarrrrrrr....

Kom bara att tänka på en sak jag reagerade på igår när jag var på bibblan (okej, nu börjar jag bli tjatig men det var på biblioteken allt hände igår och jag som inte ens gillar sådan ställen...) Damen före mej i köomgång 2 var lärare och bad om böcker om Asien (som förstås krulltotten var tvungen att lunka iväg och visa henne). Asien. Vaddå Asien, det är ju så stort, kan man verkligen samla ihop så många länder och kulturer till böcker om Asien? Det kanske inte är så konstigt, jag vet inte varför jag reagerade, men det kändes så förlegat på nåt sätt...

Tagning!

Jag vet att jag redan har skrivit två inlägg om diskettsenhetsjakten igår, men jag måste bara skapa ytterligare ett, sorry...

Skådeplats: min bibbla
Aktörer: ung, biliotikariekille med krulligt hår och markerade glasögon och så jag
Mitt tillstånd: superstressat
Hans tillstånd: superlugnt

Scen: Jag kommer in, hör att de säger att datorerna inte fungerar, men ignorerar det då jag ser en människa sitta och surfa på nätet precis vid disken (kanske ledtråd till viss omedvetenhet om den egna arbetsplatsens tillstånd hos viss bibliotikarie) och frågar om de har diskettenhet på datorerna. Han: Jaa, det trooor jaaaag, ska kooolllaaaa.... Han går och tittar, kommer tillbaka och säger att det har de. Jag: Åh, bra, tack! Känner lättnad. Jag går och bokar datorn, sätter mej, loggar in och letar upp diskettintryckarstället. Det finns ju där, det ser jag, men hårddisken är instoppad i nån slags stålbur med gallerliknande saker framför enheten, så det är omöjligt att sticka in en diskett om man inte låser upp buren. Känner stress. Jag går fram till disken igen, får stå i kö igen, kommer fram igen och säger att det går inte att få in disketten. Han: Jaaa, deet är väääl viiisssaaa dagaaar som det gåååår och visssaaa som deet innntte gåååår. Jag: (tänker: öööööö), säger: Men, alltså det är typ galler framför, man kommer inte åt. Han: Jaaa... (och ser otroligt korkad och oförstående ut) men de har datorer på hisingens bibliotek. Jag: (som känner mej alltmer uppgiven) Med diskettenhet? Jaa, säger han på ett sådant sätt att man mkt starkt misstänker att han inte har en aning, utan bara säger ja för att bli av med mej. Och det blev han, det var då jag gick ut i stormregnet.

måndag, september 04, 2006

Och nu: extrem lättnad

Puhhh... jag hittade en diskettenhet och det fanns till och med en tid att boka i tid.. Praise the lord of KTB! Så det är okej att jag är genomblöt från tårna upp till skinkhuden (till och med över höften skvätte det hårda och väldigt isiga regnet) och att vätan gjort mina jeans så tunga och därför så långa att de släpar i marken. Det är okej! Då var jag så sur att jag inte brydde mej, nu är jag så lättad, om än lite irriterad på mitt sura jag som inte väntade ut regnstormen i de typ fem minuter den höll på. Men det är lugnt, bara fyra timmar kvar tills jag kan byta till torra kläder. Viktigast av allt är ändå att jag har min skrivuppgift utskriven!

Känner hat

Denna ständiga jakt på diskettenheter. Hatar. Måsta skaffa en ny dator nu. Har inga pengar. Hatar. hittade diskettenhet på "min" bibbla men då har de galler framför, suck. Är bara något stressad...så ska gå nu och fortsätta jakten, måtte jag hinna.