Handarbetandet har hunnit ikapp mej

jag har börjat sticka.

Tändkuledunk 2 - ljuv musik från från gamla fartyg

Julpyntet genom tiderna
(Smällkaramell med några år på pappret- skapad av mej när jag hade ganska många mindre år på nacken...)

Denna charmiga julklapp (ej bilden) som morfar erhöll får avsluta årets klappande:
..."med denna cd bevara och sprida ljudet från dessa motorer, ljud som idag är utrotningshotade."

1. Introduktion, hav i uppror
2. Presentation av STORMPRINCESS
...
15. Telnes start
16. Belastning
17. Låga varv

Så kallt, så kallt

Undrar om det har något med våra ordinarie liv att göra, att det är jag och little little sis som så fort sista middagstuggan är svald trummar med fingrarna på bordet och undar vad vi ska göra härnäst? Att det bara är vi två som fryser i kyllådan till hus, vet jag inte riktigt om och varför det skulle ha något samband, men så är det i alla fall...

Imorgon bär det av till lägenheten så julfirandet och frossandet i andras mat närmar sej sitt slut. Ser så fram mot linser och konserver. Men sängen är mjukare. Och katten mindre pälsig.

Gott Nytt!

Bitchar och skitungar

Blodspåren borta, magen full, tänderna sockrade. I väntan på den med nollor belönade filmen:

Årets julklapp
Sockor. Fem av familjens sex medlemmar mottog sådana till ett totalum av 30 stycken.

Hittills under julyran spelade spel
Mini MIG, Yatzy, Upp till bevis, Spader Dam/Hjärter och Vist som spelades från halv åtta på kvällen tills mättnaden gått över i illamående, tryckts tillbaka till mättnad, fyllts på igen och sjunkit undan, lite hetskt allvar blivit fnissigt flams och sedan trött seghet. Då visade visarna på halv tre-tiden och sängen sa mjukt hej. Skönt att jag fick en kudde i klapp. Den andra platta, knöliga, färgfläckade saken hjälpte inte nattsömnen på traven precis...

Vackraste himlen (som stjärnälskare måste detta nämnas)
Julaftonens stjärnklara sammetssak och dan före dopparedans Miami vice-färgade vy

Julens shysstaste
Alla syskon fick julkort hemskickade av föräldrarna, utom jag. Jag var den enda som skickade ett till dem, ett handgjort.

Knäckigt att knäcka (hahaha...)

Sjukjulen har börjat. Pap sover bort influensan, syrran är inne på andra raddan antibiotika och mostern sjukar sen ett par veckor tillbaka. Men mat finns det, likaså julpynt, gran och övertrötta=fnissiga/megasega spelare så nog är det jul alltid.

Valnötsknäckande har gett smaklökarna njutning och handflatorna inomhudes blodsår.

Fuglesang

Lovet har börjat! Jag måste egentligen söka jobb men först ska jag vara ledig i ett par veckor, så slö är jag, ahhh...

Och Tarz har kommit! Dagarna har hittills spenderats med julklappsshopping på stan och falafel i munnen. Kvällarna och de första nattimmarna har fyllts upp av papper/pennor/sax/lim/tända ljus och häng i soffan. Najsnajs. Nu väntar nästa runda med start på Nordea...

Och så har jag fått en Christer i sängen....

Aristoteles och Dopplerteknik

Aaah, idag har jag skrivit min första tenta på Chalmers! Trodde aldrig jag skulle läsa där, än mindre skriva en tenta. Läste bara kursen för skojs skull och behövde absolut inte ta poängen. Intalade jag mej när jag började. Vet inte vem jag försökte lura för jag kan inte inte plugga för att klara tentor... Även om jag inte överanstränger mej tar jag aldrig så lättsamt på saker och det vet jag ju, egentligen. Hursom, det finns till och med chans att jag klarade den.

Måste känt mej lite stressad ändå för när jag gick från tenta"rummet" visslade jag högt för mej själv. Det trots att klockan bara var drygt tio, jag gäspande dragit mej upp före sju och jag inte ens hunnit dricka mitt morgonkaffe än. Så galaxens alla planeter kan knappast varit på rätt plats.

Me on Mars

Trodde inte jag skulle säga det här (med tanke på att det inte är sommar) men... igår när solen sken blev jag glad. Att jag sen tänkte "åh nej" när det fälldes några regndroppar berodde på att mina stövlar ogillar vatten.

What keeps me going...

Privatlektion

Att jag alltid ska vara så hungrig. Går upp, äter frukost, tar på mej och och går iväg. Innan jag ens hunnit fram till spårvagnsstationen börjar magen kurra igen. Hopplöst.

Var och svettades aerobic idag. Det var instruktören, en till (som tydligen också jobbar där) och jag. Kändes lite tomt i början men sen fyllde vi ut rummet rätt bra ändå. Var värre när jag tränade spinning i Woodley och det bara var jag plus instruktören och en kille som var på väg att bli instruktör. Medan jag trampade för fullt och blev allt svettigare och rödare i ansiktet, svängde ledaren lite lätt på benen och den andre grabben klottrade i sitt anteckningsblock.

Nä, nu MÅSTE jag plugga. Okoncentration är min stora last efter hungern.

Det är okreativt däruppe

Denna vecka:

*Plugga till lördagens astronomitenta
*På nåt sätt fixa Indesign så att jag kan göra folderuppgiften till Konstblabla-kursen
*Gå på den allra sista rymdföreläsningen och den, för terminen, näst sista Konstblabla-lektionen
*Göra några julkort- blir ytterst få detta året, så kompisar ränka inte med att några trådochpapperskompositioner à la mej dimper ner i brevlådan...
*Tänka julklappstankar och sätta tankarna in action
*Svettas på Fysiken
*Fundera på att baka lussekatter och eventuellt också göra det
*Dejta nyss hemkomna littlelittle sis
*Och såklart förbereda Tarz ankomst till Sverige, denna stad och min lya! På måndag kommer inte soffan längre att stå tom under natten. Kanske återupptas sommarens aktivitet- att skriva en dikt varje kväll innan läggdags...
*Det var la det då plus tv-tittande, mat"lagande", upphängande av regnvåta kläder, raggadansande och sånt där annat som man gör

Nu finns den i arkivet i alla fall

Men jag kan inte låta er glömma den här bilden heller. Inte helt och hållet. För Fantomens skull...

Nåt annat: Någon mer än jag som inte tycker att tullarnas eller polisernas eller vilka det nu vars klippbok med snygga tjejer är upprörande? Vad är det som är så hemskt? Den mediala uppmärksamheten boken fått skulle jag i så fall vilja säga.

För att fira återkomsten eller nåt

På Trötters begäran, ögonblicksfotot i större format.

Bölade inte, så fick inget recept på lugnande

Mmm, har varit och träffat min favvoläkare igen. Mmm. Det visade sej bli ett småkyligt men artigt möte. Han brydde sej som vanligt inte mycket. Höjde lite på ena ögonbrynet när jag frågade om min spricka till nagel. Kastade ett bläng på mina händer när jag frågade om kortison. Körde in mej i nästa rum när försökte ställa en fråga. Tittade snabbt i mitt öra och skrev som vanligt ut ett gäng recept på massa tabletter. Han log en gång, men jag vet inte om det var ett "med- mej- leende" eller ett hånflin. Besöket var som vanligt snabbt och hastigt över. Han hade tur den här gången, jag började inte storgråta.

Don't you wish your girlfriend was hot like me...

...byttes under kombinationen till Gwen Stefanis nya "joddeladeho"låt. Som med tanke på hur vi tog oss ut kändes mer passande. Sista danslektionen för terminen, längtar tills nästa startar. Är lite orolig över att jag ska tappa det jag lyckats bygga upp... Får dansa och stretcha hemma. Försiktigt då kanske. Avslutade lektionen väldigt smidigt igår med att sträcka benet från vaden/knäet upp till skinkan. Skulle testa och stretcha i spagat. Väldigt smidigt.

Har inte jag väldigt underligt möblerat? (Lade märke till det igår när jag satt instängd i lägengheten och pluggade till astronomitentan.)

Drömde att jag drack vin. Rött Chat noir-vin från en box. Och jag gillade det. Men det verkade som att det var blandat med nån fruktläsk, vilket i så fall skulle förklara saftsmaken. Blev hursom riktigt sugen.

När första ljuset brinner...

Okej, nu har jag hälsat på julen. Flera gånger om.

Efter att ljusen på Liseberg checkats in under lördagskvällen ärades biografsalongen ytterligare ett besök av oss (mycket bio det senaste) igår fömiddag (längsedan jag gick på bio klockan tretton) då Marie Antoinette dukades upp. (Trodde jag såg fel när jag skymtade en conversesko men det var tydligen med en sådan fick jag reda på sen.) Adventsfikat som intogs efteråt hade tydliga likheter med bakelseborden på Versailles.

Fortfarande med socker och glögg upp i halsen skyndade vi sedan vidare till dagens andra adventsfika med glögg, lussekatter -och hör å häpna- pepparkakor!

Trots min uppenbara överdos av sötma kunde jag inte låta bli att äta upp smulorna från mormors pepparkakor när jag kom hem. Inte heller kunde jag låta bli de sista bitarna av Lindts choklad...

Det är ingen badmössa

Till er som ogillar min nya profilbild- jag ska byta ut den (sorry Tarz, verkar inte som folk gillar den eller ser kopplingen till Fantomen, men jag tycker den är skithet:). Du har ju tagit den bilden jag hade innan med och som jag ska byta tillbaka till, så du är fortfarande fotografen!)Hinner inte ändra nu bara. Tills vidare- tänk på att Fantomen har tio tigrars styrka.

I dagens Metro: Bockansvarig i Gävle fick frågan om de inte borde bygga bocken i betong istället. Nej, svarade han den ska vara i halm. Det har den varit i 40 år.

Åååå, vad sånt är irriterande. Finns det något mer okreativt och skrämmande svar?

Ge mej mat och jag masserar dina fötter

Mamma har matat mej. Hon lockade hit mej med soppa och choklad. Har svårt att tacka nej till andras erbjudande om lagad mat (linser och pasta/bulgur blir lätt lite tjatigt efter några månader/ år... ) så jag kom och åt och blev mätt. Gött. Imorgon nalkas ytterligare gödning då besök hos mormor och morfar och mormors nybakade pepparkakor och förmodligen annat ätbart väntar. Ibland är livet mat och nästan alltid hos di äldre i barndomsstaden.

På bild: Den enda coola katten.

We Be Burnin'

Igår afton prickades den tionde luigilektionen av. Kan konstatera:

... att jag har blivit vigare sen terminen drog igång. Märkte igår att jag är inte alls är så stel som jag trott:)
... att piruetter verkligen gör en snurrig. Jeezzz, vad yr jag blev efter några diagonaler
... att ben kan vara riktigt tunga
... att jag behöver bli starkare i mage och rygg. Är något ostabil
... att jag fortfarande är vimsig
... men att det det går framåt!

... och att det fortfarande är svårt att känna sej het när man svettig och osäker på stegen snubblar över golvet och ska tafsa på sej själv. Danslärarens uppmuntrande ord hjälper så...där..."Känn er inte osäkra, var sexiga!" "Det är ju bara er själva ni ska ta på på så tryck till!"

Let my freak flag fly

Fick igång värsta energin igår och kände mej färgglad så jag klädde mej därefter (jag får sådana ryck av lite "too much" då och då). Dödskallemönstrade skor, svartprickigt linne som stack ut under tjockkoftan och randig halssduk i alla möjliga starka färger som ceris, lila, gul och limegrönt. Men med tanke på att jag burit leksaksbussar i mitt hår och plastgem i mina örsnibbar var det ändå ett rätt milt återfall.

Hade kanske druckit lite mycket kaffe men efter en vända i den nya biografen med filmklassiker, efterfika och trevligt sällskap hade jag mycket liv i kroppen så med Love for the streets i öronen "dansade" jag gatorna fram. När himlen dessutom är blågrå och gatlyktorna varmaprikosa kan det nästan inte bli bättre.

Fuktigt med regn

Svettas... varmt... ute... idag...

Ska snart kolla in Amis experiment, spännande. Undrar om det är dans?

Andas in med näsan ut med munnen, schuuu

Dagens pilatespass
Tuffast: ninjabruden i helsvart lycra med pannbandsscarfen föreställande yin och yang
Jobbigast: att jag blev kurr-i-magen-hungrig och väldigt kissenödig
Coolast: tantera med rynkiga kroppar, speciellt damen i helröd kroppstajt dress

Vad betyder det att...

...jag trots någon form av skada i höft/ljumske och därav haltar något, passerar alla människor på min väg? Är det jag som stressar eller alla andra som tar det sävligt lugnt? Varför tar de det i så fall så lugnt? Det finns väl roligare saker att göra än att gå samma väg om och om igen, fram och tillbaka till spårvagnen?

...att folk nämner mina "verk" och ord som skräck och terror i samma mening? Jag hade inga sådana tankar alls när jag komponerade ihop terrorkatten med mitt självporträtt. Inte heller när jag tecknade ett löv i svartvitt som jag på vissa ställen fyllde i med glada höstiga färger som rött, orange, och gult för att ge som farsdagspresent till morfar. Rått kallade det skräcklöv och pap tyckte det röda påminde om blod. Tolkningen ligger ju som bekant i betraktarens ögon, men jag undrar ändå lite varför de ser skräck i mina skapelser?

Idag

Gjort idag:
1. Vaknat lugnt och långsamt i en varm säng med mjukt täcke. Druckit kaffe och ätit flingor.
2. Målat naglarna blodröda och klätt på mej.
3. Studsat runt i underkläderna till raggamusik. Möjligtvis har det showandet betittats av gubbarna på torget. Jag borde verkligen inte ha fönster med skyltningsförmåga.
4. Internetat=mailat och bloggat. Sett en lapp där det står att bibblan bjuder på kaffe och tårta på torsdag.

Ska göra idag:
5. Äta lunch (bulgur och linser) från igår.
6. Lämna tillbaka skuldboken.
7. Fika med Fröken Bernhardsson. Äntligen efter flera månader av pusslande med tider!
8. Tåga till Thn och designkursen. Föreläsning om filmskapande.
9. Bussa till Vbg och Rått. Slagg at her sofa.
10. Zzzzzzzz.

Solket på mitt sinne

Fuck! Glömt att lämna tillbaka en bok, igen. Kontoställningen visar att skulden fortsätter växa. Den är i dagsläget uppe i 110 kronor. Attans, jag har ju knappt pengar till mat för resten av månaden. Hmm... domtse... men jag tror det går att lämna tillbaka eländet utan att betala direkt. Hursom har jag inte med mej boken idag så skulden hinner gödas minst en dag och tio kronor till...

Imorgon

Snaro väntar traditionellt pizzatugg hos grandpäronen. Har inte kunnat var med på några år så det ska bli kul att joina i farsdagsfirandet i år. Tur för päronen att jag tog vägen om hemmet så att de kunde ta snöret på pappas paket och slå om morfars.

Igår fick jag riktigt teckna/målasug och hade innan pyamasen åkt av, ritat/målat tre bilder. Gött när lust och inspiration kommer på samma gång.

Imorgon vänatr allvaret. Då är det slut på dagar av pilates, yoga, lunch med väninnor och slumpartigt släntrande på stan. Då är det dags att söka jobb och fundera på framtiden igen...fast inte idag. Imorgon.

Liv a la lyxbrud

Ibland känner jag mej verkligen kort, som igår på "corebollen". Bara massa långbenisar som vällde in och fyllde ut och upp rummet med sina stora gröna bollar. Jag fick studsa på den lilla oranga jag. (Precis innan lektionen dök det i alla fall upp två till som, även fast de inte var riktigt lika korta, fick hålla till godo med de oranga...)

Bio igår kväll med två av filmcoolingarna- Att återvända- mysig, även om den egentligen var ganska hemsk. Störde mej lite på den manliga blicken, speciellt i början av filmen. Annars bra film. När de sen frågade vad jag skulle göra idag och jag svarade "Det blir väl Pilates så där vid 12-tiden och sen nja"... Tyckte de att jag lät som värsta lyxhustrun (bara för att de skulle upp och skola/jobba i arla otta...). Men igår kände jag mej faktiskt lite så när jag varit på coreboll och sen drev runt på stan och provade klänningar i väntan på att middagsmannen skulle jobba klart...hehe...Så lite slöigt nu kanske, men jag har faktiskt pluggat 175% den här terminen fram tills i tisdags, så lite lugnt kanske man kan få ta det...och idag har jag faktiskt både diskat och tvättat...

Terror/mördarkatten et moi

"Top" model (lite nytta får han ju göra)

Uppgift: gör två varianter av samma bild, en varm och en kall.
Glömde förstås att ta med mina någorlunda bra bilder, så det blev att jobba med det lilla som fanns och tyvärr var det den här bilden som var den mest lättjobbade/minst omarbetade.

När det var dags för genomgång av mina bilder utbrast läraren: "Och här var det nån som gillar katter!" Jag: näää, jag tycker faktiskt inte om katter. "Inte men han ser ju så snäll ut?" Jag: han är väl som alla andra katter (och det vet ju alla hur shyssta de är)...

Det var tills de såg den tredje bilden, den där man skulle klippa ihop två foton till ett. Då kallades han -med rätta- mördarkatt, terrorkatt, den hemska katten...och andra träffande beskrivningar:). "Avståndet mellan er, att du är på väg ut ur bilden, man riktigt ser hur läskigt det är. Hemsk, otäck bild."

I dvala jag vandrar

Är oroväckande trött efter att faktiskt ha sovit okej länge och inte gjort mycket mer än ätit frukost och bytt om. Tror jag har några tankar någonstans i huvudet, även om jag inte får tag på dem. Förmodligen/förhoppningsvis(?) är de bara bedövade, liksom min kropp och mitt grådaskiga ansikte med de tunga ögonlocken. Kan det bero på att dansen började igår efter en veckas uppehåll? Kan det bero på timmespromenaden dit;)? Tror på dansen den här gången. Skitjobbigt var det. Jag har tränat annat under veckan, men det är nog så att dans är nåt extra krävande. Shit, nu börjar mina händer darra med. Scary...och dagen har bara småstartat.

Hittade mögliga rester från mormors kaka igår kväll. Åt den inte (är inte slutet av månaden än...), men den andra sorten som möglet delade burk med. Mådde lite illa sen.

Dax att bege sej till Skriva-kursens avslutning. Om jag hinner bär det sedan av till Trollhättan för bedömning av terminens hittills avklarade uppgifter. Sen: sova...

Inte för att pap läser min blogg, men grattis ändock!

"Terror på Hede Street"

Det är faktiskt inte mitt fel att jag inte jobbar utan bloggar. Minnet är fullt så jag kan inte använda photoshop och tyvärr fattar jag inte hur man rensar (trots din hjälp Tarz men tack för försöket!). Lite stressad nu, men det ska la gå... på nåt sätt, ehe...

Terrorkatten har lugnat ner sej och insett att jag inte tänker ställa upp på något snuttande=rivsår på tunn hud. Nu ligger han i sängen och verkar nöjd med att bara vara i samma rum som jag. Min närvaro måste vara lugnande eller nåt, hehe...

Skulle tagit med balsam, mitt hår ser ut som torkad halm. Vågar inte använda borstarna heller. Det finns väldigt många sådana i huset för två personer med mycket kort hår. Att alla är rejält håriga gör mej misstänksam av samma korthåriga anledning. Kan det vara så att en viss katt med otroligt mycket päls delar borste med människorna i huset?

Bunkrar de för sämre tider

Det märks att päronen bor ensamma numer. Av sex stolar runt bordet är det bara två som inte är belamrade med pappershögar och annat bös. I kylen står fyra mjölkpaket, varav ett inte har gått ut (jag fattar inte varför de har mjölk överhuvudtaget, de dricker ju inte ens mjölk! mamma hade det i kaffet, men hon dricker inte kaffe längre...och det är inte ofta de lagar mat, så till vad?).

Och så var det den attans katthandduken. Varför måste den hänga på min krok? Hann som tur var i alla fall bara torka händerna den här gången, innan jag reagerade på att det var den enda udda handduken i badrummet. Gaaa!

Bouncigt gökbo, koko!

Såg Bounce version av Gökboet igår. Var så otroligt, fantastiskt bra! Önskar att jag kunde bjuda alla jag känner (möjligen med undantag av de som starkt hatar dans) på en föreställning. De har verkligen utnyttjat scenen till fullo med genomtänkt dekor, snyggt ljus, asbra ljud&val av musik och skitbra danser såklart! Välplanerat och tajmat med fingertoppskänsla. Åh, så bra! Så bra.

Svärmorsdröm?

Sorry Tarz och alla andra som hatar fotboll, men jag fick ytterligare ett fotbollsrelaterat tänk när jag kollade Sportspegeln.

Enda anledningen till att mamma gillar Elfsborg är för att Anders Svensson spelar där. Enda anledningen till att mormor gillar Elfsborg är för att Anders Svensson spelar där. Anledningen till att de gillar Anders Svensson är för att han ser så präktigt proper ut. Svärmorsdröm som det kallas eller mammas lille pojke (men så gick det dåligt för honom utomlands också som pappa sa...). Proper förknippar de med trevlig och det är där min lilla fråga kommer in, varför skulle nån som ser proper ut nödvändigtvis vara trevlig? Det är också därför som mamma gillar Allbäck. Via den definitionen gör hon sina urval av pojkar, den och närhetsprincipen (de som kommer från samma stad står högt i gunst, därav ett veckligt sms om Idol-Eriks framgångar). Det är också därför som jag, enligt mamma, ska gifta mej med Håkan Hellström (han kommer från en närbelägen stad och ser tydligen "såå trevlig ut"). Suck, fast harmlöst.

"Det va ju gött"

Aja, hif vann inte matchen. Det får la vara ok då guldet ändå inte stod på spel. Även om det hade varit kul att se nåt mål åt rätt håll.

Shit, vad kallt det är att titta på fotboll. Jag tror att det är nåt speciellt med just fotbollstittande. Om man inte ska frysa som publik måste det vara högsommar och steksol (då svettas man istället). Kanske är det inte meningen att den sporten ska ses live? Men samtidigt vill man ha känslan av att verkligen fysiskt vara på plats och uppleva stämningen på läktaren, hmm...Man får nog helt enkelt räkna råfrysandet eller toksvettningen som självklara fotbollsingredienser.

Roligast idag var Häckens målsång. "Det va ju gött, det va ju gött, det va ju gött, gött, gött, riktigt gött." Typ...och med en hurtig, käckkäck melodi till är det ytterst svårt att inte skratta, fast man fått ett mål mot sej. Då är man mest glad över att inte ha något med den yberhurtiga trudelutten som fyller arenan att göra.

Doften av kaffe

Bjöd hem filmcoolingarna på lite födelsedagsfirande. Fluffinsbak och spel stod på schemat.

I måndags var de där med lyxchoklad, lyxkaffe och en kortlek med Dallasmotiv (så att jag underhålla mej när de inte är där, tack för omtanken:)). Hade städat, tänt ljus, dukat upp, försökt skapa lite känsla av lyx och glamour. Ha. Bryggde kaffe (det lyxiga jag fått av dem) och lyckades välta ut både kaffet och den inte intorkade sumpen. Det skvätte på väggarna, elementet, lådorna, ner i lådorna, i och på krukan med äpplen, i och på korgen med tidningar, på mej, på golvet, på receptetböckerna, på bänken och allt som stod där...Men det är ganska snyggt med gula fläckar på vit bakgrund. Eller? Filmcoolingarna hjälpte till att torka upp(tack så jättemycket!) eller ja, N bröt sönder matskeden och hällde det nya kaffepulvret på golvet när hon satte igång med nästa omgång, men förutom det så. Efter 45 minuter var det okej att ta sej fram så då lät vi det vara tills de gått. Höll på i ytterligare 1,5 timma sen. Slutsats: kaffepulver ska hanteras mycket varsamt. Mycket.

Trerätters på golvet

Fick en ny, tjockare bäddmadrass av päronen i födelsedagspresent. Invigde den igår och vaknade idag efter tio timmars djup sömn. Hade inte ens lite ont i ryggen eller axlarna! Magiskt.

Tycker att det låter lite överdrivet att Svensson fick trerätters till frukost. Jag ska inte klaga på att jag inte får mat, för det får jag. Men det är sällan mer än en rätt. Det var det inte när jag bodde hemma heller. Och så får kattuschlingen trerätters till frukost för att "han krävde det" som mamma sa. Vissa prioriteras.

Uppupp och nerner

Mina texter går verkligen från att vara uppupp till nerner, eller det är så de bedöms i alla fall. Lite konstigt. Fast kanske inte, med tanke på att uppupp-texterna är skrivna med det vanliga språket och nerner-texterna med mitt mer experimentella språk. Så kanske inte konstigt men tråkigt. Jag hoppas att det ska finnas nåt forum för dem med, för jag tänker inte lägga ner mitt favoritspråk.

Djävulen bär Prada var helt okej i genren lättsam underhållning. Foto och scenografi o så var inget speciellt men Meryl Streep var mycket trovärdig och de andra skådisarna funkade bra. Jag tycker inte att moralen var alldeles självklar eller att karaktärerna kändes overkliga. Gick kanske lite snabbt fram dock.

Perssons pilsnerpingla

Tiden för skrivakursen börjar rinna ut. Tråkigt. Tråkigt att inte träffa folket längre, i alla fall inte alla och inte lika mycket, tråkigt att inte få skriva mer under ständiga kritikers ögon och tråkigt att vi inte fick testa fler genrer.

Perssons Pilsnerpingla är ett begrepp som vi myntade (om vi är ensamma betvivlar jag, men det var nytt i klassen) i responsgruppen under en liten övning. Klatschigt à la tidningsspråk, aiiyt?

Hoppade och hoppade och hoppade under danslektionen igår. Blev lite nervös för min gamla rygg, men det verkar ok, är bara lite stel i det området idag. Ville inte hoppa över hoppen, det är det jag gillar bäst att träna gällande dansteknik, så jag hoppade och hoppade och hoppades att kroppen höll hoppen...

Väntar på: krispigt höstväder, värme i elementen (mina läppar var blå efter en fm i lägenheten), pengar (28.50 kvar, sen över hälften av min kassa gått till en biblioteksskuld), receptet på chokladbiskvier (mums!) och beställningen från hif-shopen...

Oooo, han har tofs! Och örring! Oooo.....

Jag fattar inte, är det verkligen så speciellt med att en politiker har tofs och örring? Ärligt? Det är inte inne eller coolt eller ens småtufft längre. Men det är väl inte heller så ovanligt att nån reagerar om det i en samling med människor med rätt dålig klädkoll finns en med tofs + örring? Okej om han varit värsta reklamaren eller inneartisten, dvs ingått i en samling som vanligtvis har modern, trendig stil. Men i någon sådan ingår han ju inte. Så vad är grejen?

Och det där med svart barnpassning, är det inte lite överdrivet? Ska man anmäla alla löneliknande utbetalningar? Har inte riktigt koll där...

Norén med vispad grädde

Är det inte lite läskigt att det så ofta är signalfel på tågens väg? Eller vad betyder det, att bommarna inte går ner? Isåfall, läskigt.

Föreläsningen som var målet med signalfelsresan handlade om digitalfoto, framförallt den tekniska delen. Ryssen har varit intresserad av foto i tre år. Tre år! Han kunde hur mycket som helst och jag kan yttepyttelite och jag har för f**n varit intresserad med kamera i 18 år! Hmm. Fast han kunde inte människofoto så bra, sa han...alltid nåt eller ja...

Märker att krafterna börjar svika mina skriva-kursare. Har nog aldrig sett så många mörka "under ögonen-påsar" i ett klassrum.

Har varit med i två resvägsundersökningar på tre dar. Då ska man berätta för intervjuaren som stryker runt på vagnen vad syftet är med resan. Mitt syfte första gången var skolan. Intervjuaren: Gymnasie eller högskola? Gymnasie!! Pah!! Och sen ålder: 26. Hon:Va? Jag: 26. Hon trodde nog inte att det var sant (av uttrycket att döma) och då var hon själv knappast mycket äldre eller kanske tom yngre. Hallå, jag ser inte ut att gå på gymnasiet! Yngre än 26, visst men inte under 19!

Teaterbesöken fortsätter att dugga tätt. Igår ärades Noréns Rumäner ett besök. Tycker den var bra, men inte jättebra, men snyggt gjord med filmduk och scenlook och agerande och meningsuppbyggnaden och sammansättningen av meningarna i replikerna.

Följde upp besöket med varm choklad och vispad grädde på Teatergatans café. För att fortsätta i teaterns spår. Även om varm chokla inte känns så Norén. Men det regnade i alla fall och det var mörkt ute.

Rysk engelska

Läste regeringens budget(förslag?) i dagens metro och blev ledsen. Det gäller att lyckas. Typ direkt. Hjälp.

Söndagens tio timmar har tappat sitt grepp... Fast med kaffe ska jag nog klara dagen:) Kanske lite choklad med. Jag menar, man måste ju hålla sej vaken. Ska på föreläsning ikväll som ska hållas på engelska av en rysse. Spännande, fast kommer inte ihåg om vad. Men det borde vara nåt me design eller film eller foto eller...

Lyx

Igår var jag pigg. Sov hela tio timmar! Mycket stort för min del nuförtiden. Hade sen en najs eftermiddag på stan med hultberg. Mumsade lunch och kaffade mycket god cappuchino. Lyx.

Funderar på om jag skulle kunna skriva en roman eller om en novellsamling är mer min grej eller om jag kanske ska hålla mej till korta texter. Kring detta snurrar mina tankar i den tid som är. Bland annat.

Mörkt blå

Fick en sådan härlig känsla härom kvällen, tror det var i söndags när jag vandrade hem efter det första styrkeyogapasset på massa månader. Bara den känslan var upplyftande, att ha ett träningskort igen efter ca 1,5 års uppehåll (även om kroppen igår kändes tyngre än på länge...).

Men själva grejen var höstkvällen som var mörkt blå.
Gick där från spårvagnen och insöp omgivningen som är så mycket vackrare när det är mörkt... Moln som var något ljusare och gråare än himlen skapade mjuka konturer över taken. Vinden ven ordentligt, fick löven att springa över gatan, trädkronorna att rassla och luften att vissla mellan husen. Runda klot på lyktstolpeben lyste som fallna månar. Mellan fasaderna vajade aprikosfärgade lampor på "trådar"och spred varma skuggor på asfalten. Mmm, mystisk sagostämning som gör mej glad:) En liten försmak av hösten, som i alla fall är på väg.

Bestseller på g...

Jag vill kunna skriva bra. Mitt språk känns så fattigt. Jag vill kunna måla och teckna bra. Mina bilder känns så bleka.

Men ändå vill jag skapa en bok, en sån som Lindström gjort med en blandning av korta texter, dikter och foton. Fast vem kommer att läsa en sådan bok som är gjord av ett totalt okänt namn? Får skriva en roman först som blir värsta bestsellern, hahaha...

Drinkvällen i lördags var mumsig och gäspframkallande. För mycket bullar till kanske och för mycket läsk...höll på att somna gjorde vi så ut kom vi inte, men mysigt var det! Gillade att vi pga isbrist hade tre tunna isflagor i botten istället för de isbitsfyllda glasen receptet angav...

Kryssande mamma

Jag visste att mamma skulle säga nåt om Allbäcks mål! Det blir alltid så när han råkar göra något bra.
Det första mamma säger när hon ringer i morse är "Såg du Allbäcks kanonmål i går?" Nej, jag lyckades faktiskt missa det, var mitt sanningsenliga svar. "Det var kanon!" Och så fortsatte det ett tag om hur bra Allbäck är och hur han räddar svåra situationer, blablabla... Men igår var det väl knappast så himla viktigt, vi ledde ju från starten typ...
Eller förresten det var det andra hon sa, det första var "Jag har en fråga angående melodikrysset" (mkt vanligt förekommande replik från henne, dock vanligtvis på lördagmorgon någon gång mellan 10 och 11, och då gäller det oftast oxå att lyssna på någon melodi som brusar svagt i bakgrunden och säga vem den moderne artisten är. Ibland kan man få ett mess som låter "Vad heter Daniel i efternamn?" och då ska man fatta att det inte är någon vi känner utan att det är en artist det handlar om, att han är sångare osv och det messet kan komma när som helst...Vi barn älskar verkligen Melodikrysset. Ännu bättre när man är hemma hos dem och råkar vilja äta frukost just då. Råkar man prassla med flingpåsen, ajaj eller tugga för högt, aosch, inte bra... hälla upp vatten är lika med fängelse. Idag hade hon iaf artigheten att messa först och fråga om jag var vaken...) Så just det, första frågan gällde Karlsson på taket och den andra Allbäck. Käckt.

Astronomiska dofter

Astronomigruppen, eller inte grupp kanske vi är ju rätt många samling är nog bättre, aja den är trevlig, intresserad och så. Många som ställer väldigt mycket frågor, oftast smarta (tror jag) jag blir i alla fall impad av att de kommer på något att fråga om. Jag har inga frågor för jag vet abslout inte vad jag skulle fråga.

Det är mycket folk i salen, man sitter nära varandra, framför, bakom, bredvid, överallt är det folk. Inga fönster. Men det är trevligt. Jag gillar när folk rapar högt och verkligen släpper ut den överblivna luften som samlats inne i kroppen. Och varför skulle man hålla en hand för munnen eller sträva efter att trycka ihop läpparna en aning. Bara för att man är bland okända människor som sitter instängda i ett ovädrande rum. Nä, det är helt onödigt. Ut med det bara och ta i ordentligt så att det hörs och luktar av yoghurten och chipsen som rumlar runt i tarmarna. Och varför inte ta av skorna med. Det är ju faktiskt obehagligt med fotsvett. Varma skor gör inte saken bättre. Så ta av dem. Gör det, snälla! Mmmm... fotsvett luktar så... gott. Det liksom svävar under näsan och sticker till, typ hela tiden. Men vad gör det, föreläsningen håller ju bara på i drygt tre timmar.

Simsalabim

Helt seg idag. Började dan ok men under morgonen har jag arbetat mej upp till en starkt sovönskande trötthet...inte bra med tanke på att jag har två föreläsningar att gå på, varav den sista inte slutar förrns 21.30. Ah well...

Efter frisörbesöket i lördags hade jag en frisyr i pagelängd och en färg som såg ut som uthälld rödbetssaft i huvudet. Då hade jag gått dit med tanken att toppa mitt "en bit nedanför axlarna långa" hår och göra några ljusare slingor för att lätta upp det grågröna. Så det var lite skillnad. Men längden är ok (speciellt med tanke på att det som hängde nedanför axlarna påminde obehagligt mycket om uttjänad svinto) och färgen har börjat släppa, så jag är ganska nöjd ändå. Frisören såg mina tidigare synder och sa att håret kunde gå av om jag slingade det, så slitet var det. Undra varför...ehehe...

Stilfullt

Invigde grejen med att använda högklackade pumps i lördags. Har från att inte ägt ett enda, på några veckor, gått till att äga fyra par. Så med tanke på att teater mest är sitta tänkte jag att det var en bra start för mina klackotränade fötter och ben.

Blev sen, skulle hem till kompis o intervjua innan. Missade bussen=fick ta spårvagn=gå längre. Gick dessutom snabbt för att jag ju var sen. Kom fram svettig och tyckte redan då att det var skönt att ta av skorna.

Sen blev vi förstås sena. Riktigt sena. Så fick springa. Dessutom började det regna så jag sprang med böjda ben lika farbror frej och med ett paraply som vände sej hela tiden. Stilfullt... Hann precis in och ta av oss jackorna innan det var dags för ridån att gå upp. Svetten rann medan lamporna tändes.

Teaaterrrrrrr

Har haft en helg i teaterns tecken. Är inte ofta nuförtiden som jag ägnar mej åt denna aktivitet men denna helgen lyckades det bli dubbelt upp.
Fredagens Sockersyndromet var absolut sevärd och huvudrollen spelades riktigt riktigt bra. Är mkt impad av naturligheten i hennes agerande och då satt oxå publiken nästan på scenen. Lördagens Körsbärsträdgården var lite mindre fångande, men den har ju några år på nacken och är skapad i en annan tid och kultur. Dock var scenografin väldigt snygg och hur det pågick saker på flera håll samtidigt var effektfullt. Tänkte på A love song for Bobby Long så den var jag tvungen att se när jag kom hem. Upptäckte så många nya detaljer att jag på allvar undrade om jag överhuvudtaget hade sett den förut. Men det har jag iaf två, tre gånger. Efter det tittandet var jag tvungen att ändra om lite i lägenheten. Så värsta kedjan sattes igång av den pjäsen ändå...

Tarz smygfoto av en halvt sovande jag som hon tog den ena av typ två morgnar då hon tog sej upp före mej...

Det är väldigt varmt och mycket ljust i min etta under sommaren, en svår kombination när man vill sova...

Boule- favorit i repris

Yes, det blir boulekväll igen!

Tack vare att boulejippot som hölls en septemberkväll förra året blev så uppskattat, det var så trevligt, har bostadsbolaget bestämt sej för en uppföljning. Kaffe utlovas!

Inget fel i det, känns bara lite felplacerat i en uppgång där det endast bor studenter.

Grönt som gräs och hår

Varför är det alltid så? Att när man inte blir tillsagd att göra något (läs skriva o teckna) då gör man det inte, fast man älskar att göra det. Men när man sen blir tillsagd att göra något (som innan) då är det inte roligt längre. Visserligen gör jag det, men inte så mycket som jag skulle kunna för att få det så bra som möjligt och jag drar mej för det och det känns jobbigt, trots att jag som skrivet älskar det. Varför? Är gräset ALLTID grönare? Mitt hår är det i alla fall... grönt alltså.

Och det på grund av att jag aldrig blir nöjd. Att jag alltid måste förstöra håret när jag tycker att det är okej bara för att nå perfektionen som inte finns. Bara en liten justering. Hmm, fyra paket färg och fyrahundra kronor senare känns det inte så mycket som en liten justering längre. Eller jo, på sätt och vis för oftast ser jag ut som innan jag började men lite tråkigare. Med mycket slitnare hår och tunnare plånbok. Och jag lär mej aldrig. ALDRIG. Fast jag slutar aldrig hoppas att jag faktiskt ska lära mej...

Stel och öm, ack vad ljuvligt!

Andra danslektionen igår. Gick lite bättre, är inte lika stel i ryggen, fast är lite ömmare, skulle tro att sitter ett blåmärke nånstans...och assvettig blev jag, men shit vad kul det är dansa!

Och idag ska jag rita, måste bara skriva om feromoner först...

Rita, skriva, dansa och lyssna på tal om stjärnor i universum. That's my life. Det suger inte. Trots regeringsskiftet... tanken på Persson off tronen hjälper där.

Oklippta naglar

Jag vet inte om det var nån logik i det förra inlägget, förmodligen inte. Jag flummar ju bara runt...

Att jag fick upp tankarna för mitt icke logiska sinne beror på ett test en föreläsare berättade om, där man ska välja bort en av fyra bilder. Det vanliga i vårt, läs- och skrivkunniga samhälle är att man tar bort en bild (kallar den bild 1), och i "analfabetsamhällen", där arbetet med händerna är viktigt väljer man oftast en annan. Det var den bilden jag hade valt. Inget fel i det och jag förstår varför man här oftast väljer bild 1, vilket tydligen analfabeter inte gör, de tycker inte alls att det finns nån logisk förklaring till det valet. Enligt Lindström har det med logiskt tänkande att göra och intelligens enligt iq, vilket är upp- och överskattat här i västvärlden. Det är inte heller något jag gjort anspråk på att ha högt av, men lite orolig blev jag ändå...så jag var tvungen att testa min ena syster som gav det "rätta" svaret. Men sen testade jag även mina föräldrar och till min glädje visade det sej att de båda tänkte som jag. Okej, det kanske inte var helt bra. För då finns det nog inget hopp för mej. Jag plockade tydligen på mej fel gener. Men eftersom de båda är smarta och kunniga personer så.. (även om de har ett gäng konstigheter för sej och no koll i matematiska ämnen) ...och framförallt, jag är icke allena! Så jag sörjer icke.

Men ibland är det lite dumt dock, för folk fattar liksom inte hur jag tänker. Vissa saker går inte att förklara, vilket också uttrycker sej i mina texter. Som den här rubriken är ex på: Slöjdande för oklippta naglar. Vad den ska uttrycka kan ni tänka på tills nästa gång...

Ingen logik

Jag saknar i stor utsträckning det logiska tänkandet. Ändå studerar jag härmed på institutionen för Teknik, matematik och datavetenskap. OCH Chalmers.

"Vi ska sy och vi ska..."

Ett vanligt göromål i det "starwomanska" hemmet.

Tillägnat min sis och moder som verkligen gillar mina lagade jeans och speciellt att jag syr i byssera när jag har dem på.

Men det är jobbigt att ta av sej när man nyss tagit på sej (för det är oftast då jag upptäcker att de behöver repareras). Man vill inte gå runt i unnerklärna heller och att ta på sej nåt annat under lagningstiden blir alldeles för mycket jobb. Har även testat tyngre saker, som att stryka. Vilket fungerar, kanske inte utmärkt, men ok. Tänk bara på att järnet är varmt...

Skissa tills fingrarna blöder

Måste egentligen gå och fixa skolsaker, det var ju därför jag tragglade mej upp sju... Men först måste jag bara skriva lite här med...

Hade skisslektion igår. I att skissa av ett stilleben på kort tid, från 4 minuter ner till 13 sekunder. Shit det var svettigt, stressigt och pressande. Drygt en timme i ett litet rum med dålig luft och cirka femton andra. Kändes som att man hade tränat och haft hemsk muntlig redovisning efteråt. Helt slut var man.

Förvånande okej

Det var faktiskt inga svårigheter att komma upp ur sängen i morse. Eller jo, det var det. Men inte på grund av att jag tog min första dansklass igår på sju år (med undantag av en termin breakdance för två,tre år sen=elefantkänsla? Ja.). Är lite stel i ryggen och det verkar som att mina hamstrings/baksida lår är träningsvärkade men det märks knappt så här i vardagslivet. Förvånad.

Blev dock rätt nervös igår när mina höfter tog sej obehagligt nära låsningsstadiet redan under andra övningen och när läraren tryckte ner mej i grande plié i andra position (trodde jag skulle fastna eller gå av eller nåt)...men jag klarade mej och jag kunde, trots darriga lår, gå stadigt därifrån! wehoo!

Det som fattades mest var kollen på alla moves...vimsig var mitt namn...

I'm waiting... nån där?

Miss ya dude!

Idag åker Tarz tillbaka till la France. Efter att ha tillbringat sommarlovet i Sverige.

Varav en stor del på min soffa i min lilla etta.

Snyft... Saknar dej redan dude! E tomt nu ju:(

Seger!!

Jag må vara trög, men vad var det egentligen folkpartiet hittade under sina spionsessioner? Vad är det som sossarna vill dölja? Ska inte ett partis handlingar vara offentliga?

I fredags var det dax för matchen som sköts upp pga regn. Gais - Hif, ett möte att minnas med glädje, för och det sörjer mej att säga detta, det är inte ofta Hif har vunnit de gånger vi sett dem live. Ett hopp var dock tänt sen förra matchen då de klarade sej undan förlust och lirade oavgjort mot Öis. Och ja, äntligen sattes bollarna i rätt målbur!!! 2-0 slutade kalaset. Och jag dansade ut till Kulturnattas magiska show.

Bland stjärnor och månförmörkelse

Astronomikursen började alltså igår. Var ute i god tid, vill helst undvika att drulla in för sent första gången i alla fall. Tur var det för området är STORT och byggnaderna många, men jag var vid gott mod där jag gick och letade. Fast när jag snurrat runt ett bra tag började jag bli smått orolig och när jag hittade adressen och något som såg ut som rätt byggnad men inte var det, då blev jag lite nervös. Kanske att det påverkade att byggnaden var tom och spökligt ödslig och att alla fönsterdörrar utåt var täckta med kollegieblockspapper fulla av matematiska formler. Smått obehagligt, faktiskt så obehagligt att jag började tvivla på att jag valt rätt kurs, jag menar jag på en plats med matte som tapeter. Var på väg att ge upp när jag rundade ett hörn, tittade upp och såg salens namn med stora bokstäver.

Gick in i ett entrerum, dött förstås, inga lampor som lyste, inga människor som vistades. Två trappor försvann uppåt, en spiraltrappa uppslukades av taket, kakel skymtade bakom en fjärde öppning. Dasset tydligen. Vågade mej upp för en trappa och hittade en person som sa att det var rätt sal. Jag tvivlade men valde att tro. Fler förvirrade droppade så småningom in och till slut var det riktigt många, så jag antog att jag var rätt (dessutom var det fler som att de skulle läsa min kurs, liten hint maybe...).

Föreläsningen drog igång och jag slutade aldrig, under de drygt tre timmar vi höll på, att imponeras av föreläsarens kunskap, shajt! Det bästa är att alla som klarar tentan får en t-shirt med kursnamnet "Astronomi - livsbetingelser i universum." Nu måste jag ju bara klara tentan! Inte nördigt alls, nejnej...

Kände mej inte alls nördig 2 när hela truppen, sjuttio personer eller nåt under ledning av föreläsningskvinnan drog iväg ut för att kolla in månförmörkelsen, mitt bland alla chalmerister som denna kväll hade pubrunda och ölbord uppdukade utomhus... Inte alls nördig.

Var alla lite trevligare igår?

Igår kväll var jag uppfylld och kände värsta positiva energin, idag är jag lite tröttare men energin finns ändå där nånstans. Och då jag igår var datorlös kvällstid och inte kunde dela med mej av min glädje får det bli nu... Tada!:

Är så nöjd med mina kurser, så roliga, så bra, så trevliga människor överallt! Det kändes som jag dansade fram när jag vandrade från min kurs i astronomi under den mörkt blå kvällshimlen igår kväll. Det enda som får ett litet minus är faktiskt skrivakursen. Är lite flummigt och oklart ibland och teorier som krockar med vad jag tidigare lärt mej, vilket iof kan vara positivt oxå, nya människor, nya vinklar. Men som skrivet, ett litet minus. Människorna är shyssta, jag får skriva och texterna ges kommentarer. Det räcker.

Kanske var det så att alla var lite trevligare igår. Tjejen jag köpte kaffe av gjorde inget speciellt, sa inget speciellt, men positiva strålar bara kastades mot mej. Jag gick leende därifrån.

Olof säger 2

Del två i serien "Ciatat av Olof Lagercrantz"

"Ensamhet är en ohygglig sjukdom, i sina svåraste former dödande. Om det inte finns någon enda som lyssnar måste man skapa åtminstone en illusion av gemenskap genom att formulera."

Kan vara så att man vill säga något men inte har någon att säga det till och då skriver man istället, fast jag tror inte att det är den vabligaste anledningen för mej. Snarare att jag inte kan säga de saker jag vill, de kommer inte ur munnen, så då skriver jag dem istället. Jag får inte ner allt, men spektrat blir iallafall större.

Olof säger

Trackar er härmed, och ett antal gånger framöver är jag rädd, med citat ur en bok av Olof Lagercrantz (med reservation för vissa bokstavsfel), säkert välkända meningar för andra, men som den bokmissare jag är har jag icke läst dem förrän igår:

"Man bör blott betänka att en människa kan utveckla en rik personlighet även utan böcker - de skönlitterära i varje fall."

..."att i samma ögonblick det blir klassat som fint att läsa, som något vilket sätter läsaren i en högre klass än andra, är katastrofen nära. Då är boken i farozonen. Det måste vara ett behov verkande inifrån som driver till läsning."

"Läsandet måste ha näring i verklighetsupplevelse, man måste ha gjort erfarenheter för att känna igen sig i det lästa. Och för att få nya eller fördjupade erfarenheter. Annars lär man bara livets bokstav." (ord av Olofs morfar)

Med tanke på att jag läser väldigt lite sådana böcker nowadays (alltså klapp på axeln till mej själv...) och med tanke på allt fucking tjat man hör om hur fint det är att läsa...hur fint det är att vara litteraturkritiker och hur fortfarande rätt fult det är att vara musik-, tv-, eller filmrecensent.

Pennor och block ska bli vardagsmat

Kurs två på listan har nu startat. Verkar asrolig! Mycket bättre än jag vågat hoppats... speciellt med tanke på inledningen av introduktionen när den ene läraren pratade engelska med äkta svenneaccent och påstod sej vara från England... Just då sjönk mitt hopp rejält... för att sedan byggas upp till masthöjder när ord som praktiskt arbete, skissteknik, grafisk design, block, pennor, akvareller, filmteknik och att lärarinnan är konstnär och inte bara ett fejk som ska låtsas lära ut teckningstekniker nämndes. Jag får teckna på skoltid igen, hihi! Och inga hemska salstentor eller långa hemtentor heller, bara seminarium då man jobbar två o två och så praktiska uppgifter med textanalys då förstås... Men jag ska börja rita igen! Hihihihi!

Lärdom till nästa gång: ladda med mer mat, höll på att spy av hunger och trötthet när jag sprang från tåget till bussen efteråt...och inte äta lunch kl 12 när jag kommer hem 23...

Asien?

Krulltottens röst ekar över bibblan: blablaknarr, blaablabla, knarrrrrrr....

Kom bara att tänka på en sak jag reagerade på igår när jag var på bibblan (okej, nu börjar jag bli tjatig men det var på biblioteken allt hände igår och jag som inte ens gillar sådan ställen...) Damen före mej i köomgång 2 var lärare och bad om böcker om Asien (som förstås krulltotten var tvungen att lunka iväg och visa henne). Asien. Vaddå Asien, det är ju så stort, kan man verkligen samla ihop så många länder och kulturer till böcker om Asien? Det kanske inte är så konstigt, jag vet inte varför jag reagerade, men det kändes så förlegat på nåt sätt...

Tagning!

Jag vet att jag redan har skrivit två inlägg om diskettsenhetsjakten igår, men jag måste bara skapa ytterligare ett, sorry...

Skådeplats: min bibbla
Aktörer: ung, biliotikariekille med krulligt hår och markerade glasögon och så jag
Mitt tillstånd: superstressat
Hans tillstånd: superlugnt

Scen: Jag kommer in, hör att de säger att datorerna inte fungerar, men ignorerar det då jag ser en människa sitta och surfa på nätet precis vid disken (kanske ledtråd till viss omedvetenhet om den egna arbetsplatsens tillstånd hos viss bibliotikarie) och frågar om de har diskettenhet på datorerna. Han: Jaa, det trooor jaaaag, ska kooolllaaaa.... Han går och tittar, kommer tillbaka och säger att det har de. Jag: Åh, bra, tack! Känner lättnad. Jag går och bokar datorn, sätter mej, loggar in och letar upp diskettintryckarstället. Det finns ju där, det ser jag, men hårddisken är instoppad i nån slags stålbur med gallerliknande saker framför enheten, så det är omöjligt att sticka in en diskett om man inte låser upp buren. Känner stress. Jag går fram till disken igen, får stå i kö igen, kommer fram igen och säger att det går inte att få in disketten. Han: Jaaa, deet är väääl viiisssaaa dagaaar som det gåååår och visssaaa som deet innntte gåååår. Jag: (tänker: öööööö), säger: Men, alltså det är typ galler framför, man kommer inte åt. Han: Jaaa... (och ser otroligt korkad och oförstående ut) men de har datorer på hisingens bibliotek. Jag: (som känner mej alltmer uppgiven) Med diskettenhet? Jaa, säger han på ett sådant sätt att man mkt starkt misstänker att han inte har en aning, utan bara säger ja för att bli av med mej. Och det blev han, det var då jag gick ut i stormregnet.

Och nu: extrem lättnad

Puhhh... jag hittade en diskettenhet och det fanns till och med en tid att boka i tid.. Praise the lord of KTB! Så det är okej att jag är genomblöt från tårna upp till skinkhuden (till och med över höften skvätte det hårda och väldigt isiga regnet) och att vätan gjort mina jeans så tunga och därför så långa att de släpar i marken. Det är okej! Då var jag så sur att jag inte brydde mej, nu är jag så lättad, om än lite irriterad på mitt sura jag som inte väntade ut regnstormen i de typ fem minuter den höll på. Men det är lugnt, bara fyra timmar kvar tills jag kan byta till torra kläder. Viktigast av allt är ändå att jag har min skrivuppgift utskriven!

Känner hat

Denna ständiga jakt på diskettenheter. Hatar. Måsta skaffa en ny dator nu. Har inga pengar. Hatar. hittade diskettenhet på "min" bibbla men då har de galler framför, suck. Är bara något stressad...så ska gå nu och fortsätta jakten, måtte jag hinna.

Långa splashscener

Jahaja, så då har man varit och spanat Pirates of the Caribbean 2. Den var typ som förväntat, lite sämre än ettan i form av att den var mindre rolig: Depp fick för lite plats för sina underfundigheter (vilket egentligen är anledningen till att jag alls gillade ettan) och att den i uppföljare traditionella återupprepningen från föregående film/er ingick. Tråkigt i båda var de långa fightscenerna, fäktning, hjulrullning, vattensplasch och sådant som lätt blir segt efter några sekunder. Varför måste de dra ut på sådana scener? Det händer ju inget nytt. Tycker verkligen NÅGON att det är givande att se? Positivt var att Kieras roll var bättre, det kändes som att hon hörde till mer den här gången.

Idag började annars höstens första kurs på min lista, SKRIVA. Institutionsnissarna pratade väldigt mycket om hur mycket det 'är att göra och att folk hoppat av pga det, "så är ni verkligen säkra på att ni ska gå?" Låter ju...lugnande...

Save me

Hmm, råkade strula till högerspalten med länkar och annat igår. Dumt... Nån som kan rädda mej?

Tänk på varandra, We are the world

Tillbaka vid datorn efter både gryta och amatörteater på stadens museum.
Teatern eller eg musikalen hade sina ljuspunkter, som gestaltandet av en reporters kallt neutrala röst och framtoning, direktprojicering på väggen av reporterscenerna, mixen av dåtid (1806) och nutid (i form av en flashig gala, med bra dansidéer som dock föll på innehållsfattighet), vissa roliga kufar och flödet på scen. Sämre var falsksången, redan nämda dansnumren, innantillrepliker och budskapen i sångtexterna. Inte dåliga budskap, men för krystat, "...jord, tänk vad mycket man kan säga med bara några ord", "...bryr oss för mycket om detaljer, det finns viktigare saker" (med reservation för felcitering). They did it the American way, kind of... Väldigt högtidliga sånger var det med, vilket iof kanske var bra, det kändes som man var på skolavslutning à la 100 år eller mer tillbaka...

Qprttttfffjuffffffzzzz

Asch, förresten jag är för hungrig för att tänka. Återkommer efter att ha svalt mammas gryta.

Chalmers för tusan!

Yes!! Jag kom slutligen in på mitt förstahandsval, så nu blir det skrivarkurs halva tiden och andra halvan kommer att upptas av design, konst och multimediaproduktion. Extratiden ska fyllas ut av en fempoängskurs i astronomi, en kurs jag tänkt gå flera gånger, men inte kommit in på, kommit in på men inte haft tid att gå, glömt att söka...Tills nu då. Bara därför är den säkert helt kass... eller så fattar jag inget av något, jag menar den går ju på Chalmers för bövelen. Aja, det återstår att se. Just nu är jag bara glad att jag får läsa det jag vill.

Jobba, läsa eller jobba och läsa?

Det kändes helt okej att bära klänning, faktiskt till och med så att jag funderar på att köpa fler... Ledigheten som jag tagit mej friheten till börjar närma sej sitt slut. Har dragit ut på det så mycket det går, men nu måste jag bestämma om jag ska fortsätta läsa eller inte och fortsätter jag inte läsa måste jag gå tillbaka till arbetsförmedlingen och det förnedrande stället har jag absolut nada lust att återgå till. Och då måste jag börja söka jobb igen, vilket jag iochförsej ändå måste men att finna ett extrajobb tynger inte lika tungt som att hitta ett heltidsjobb. Så det verkar bli att fortsätta i samma hjulspår... om jag kommer in på den kursen jag helst vill läsa. Hoppet står sej veckan ut, men sen...

I klänning. Jag!

Från logdans till bröllopsfest. Festiviteterna duggar tätt i dagarna. Är öm och helt stel i rygg och axlar efter bärande av läskeblaskbackar, korvgrytor och annat smått. Illa, illa, kan inte minnas att jag tidigare tyckt att det varit tungt att bära en back. Annars flöt logpartyt på i glidande tempo, kraschade bara ett glas och hällde bara kaffe över ett bord, en dyna och ett golv. Så nu är jag redo att ladda inför nästa jippo, där jag bara ska vara gäst. I klänning, huuuu...... Fem år sen sist...

Skrämmande kort minne, värmen?

Har äntligen lyckats med att vakna en morgon av mej själv, utan att vara stressad, efter att ha sovit tillräckligt länge, utsövd. Det var bara en gång men har det hänt kan det hända igen.

Mycket folk i stan kan man lugnt säga att det är. Skönt sommarväder, om än svettigt, kan man också säga om rådande läge.Varm hjärna kan man kanske smått oroligt säga att jag har. Upptäckte en kväll att jag hade något i munnen. Hmm, vad är det tänkte mitt kokande huvud, flour? Ja, det måste det vara eftersom jag inte svalt. Eller nä, förresten jag har inte intagit någon sådan lösning. Well, vad är det jag har i mina uppblåsta kinder? Just det ja, jag tog ju en klunk vatten förut. Glömde bara svälja. Eheee, inte skrämmande kort minne alls. Inte alls.

Blablabla, jag bara babblar...

Solning och bad var inplanerat i dagens aktivitetsfält. Morgonvädret visade på sol mixat med moln. Lill-lillsyrran och jag bestämde att det, trots molnbrisarna, var tillräckligt hett för en tur till stranden. Äntligen skulle jag få till årets andra dopp och framförallt en lång avslappnande dag på en varm klipphäll, ahhhh! För att hotta upp det hela ännu mer föreslog jag att vi skulle dra ut till morpäronen på lannet och plaska i vannet där. Och så föll det sej att vi tog bussen ut till lann o vann. Då bussen saknade luftkonditionering anlände vi genomsvetta med kläderna fastklibbade mot bål och bak. Tog ett svalkande dopp så snart vi kom fram. Lade oss sen på klipporna för att torka och sola. Efter några minuter kände jag hur nån stänkte vatten på mej, visade sej vara regnguden. Gick dock över snabbt. Solen syntes allt svagare och man kände att det kanske var mer kallt än varmt och ja att det kanske fanns bättre saker att göra än att ligga på en klippa i bikini och (nästan) frysa. Men så kom solen åter och nu började man fundera på hur man bäst kunde ta skydd från dess otroligt brännande strålar. Och så kom regnet. I stora, slaskiga, hårda missildroppar. Och vi flydde. Efter mindre en en timme på stranden.
Jaja, morpäronen bjöd på restaurangmat. Eftersom det är sommar måste man sitta utomhus, vilket i stort sett jämt är lika med en ihärdig kamp mot bitska insekter. Så också nu. En ilsken geting intervallattackerade under hela middagen, tills den gjorde misstaget att landa på mormors tallrik. Med ett rovdjurs snabba reflexer satte hon gaffeln i otyget, plattade sedan till ändan med kniven och avslutade jakten med att klämma till huvudet. Det var inte vackert.
Eftermatenkaffet dracks i en ladugård mellan loppisvaror och sletna träbjälkar. 10 kr för kaffe med bulle och småkaka. Påtår ingick. Trevligt, trevligt medan regnet öste ner. Hade bara ben så förstörde inga kläder när jag spillde ut kaffet.

Hårrik och jag behöver klippa mej

Husets klart hårrikaste "herre".
Till skillnad från grabbarna på gymmet där jag precis gjorde en intervju. Där var det desto rikare med tesosteron, biffiga biceps, blottade bringor, schletna möbler, avklädda "tavlor", as said: det var en grabbig stämning.

Från lågt till högt till lågt

Vaknade för att jag var stressad. För vad? Vet ej. Började bli orolig att blodtrycket kommer att stiga från lågt till högthögt. Men den farhågan slogs bort under eftermiddagstimmarna, schuuuuuuu......: Stod och torkade min lätt men stadigt blödande tumme (som klämts i en dörr) när världen började bli suddig, öronen satte igång att ringa och jag kände att jag borde sätt mej snarast. Böjde huvudet mellan knäna, yrseln lade sej men vätskekanalerna öppnades så in på toan där jag skrattattackskrattade åt hur löjligt det var att nästan svimma över... ja vad? sår i tummen? dahhh, snyftade, mådde asilla och extremsvettades. Så var det borta. Över på en minut. Fattar nada.

Efterlyses: Lugnet

Två tredjedelar av sommaren har gått. Känns...okej. Har hunnit läsa fem poäng, till störst del meningslösa timmar men ett uns nytt tragglade sej in. Tror jag. Åtminstone fastnade i alla fall något av allt det som man hört hur många gånger som helst men glömt sekunden efter. Tror jag. Har också hunnit jobba fyra veckor och nu även varit ledig (översätt arbetslös) i två. Har, icke att förglömma, fyllt i ansökningar och återansökningar, letat pappersbevis på mitt officiella liv och avlagt ett gäng besök på arbetsmarknadsåtgärdsställen = lite småträligt, men äsch... Det har vart att göra och hittills har sommarn känts bra. Kompisar, kolleger och andra kategorier har förgyllt. Ser fram mot resten/ Våndas över mitt tvivlande och min försiktighet, måste se till att det HÄNDER något!/ Är lite nervös inför reportaget jag ska göra på måndag/Längtar efter nya äventyr.

Läste ut Bob Hanssons Bräcklighetens poetik för några dagar sen. Gillade den. Påminner om min idé. Kände att NU måste jag verkligen försöka börja SKRIVA SOM JAG VILL. Det är bara en sak som fattas, lugnet.

None

Jag våndas.

Snabbvisit

Knappar på bibblans dator, ihopklämd mellan folk så det känns lite stressande att skriva...

Har slappat och tänjt penschisstilen ytterligare under den senaste en och en halva veckan.
Dagen kom, frukost åts och vi satt i soffan. Det var varmt och sol, vi måste ut. Vi gick ut, köpte glass och landade på andra sidan torget. Lapade luft och tog oss de 30 metrarna hem igen. Och soffan satts.
Men gött har det varit! Fast bättring ska ske när min penschisvännina återvänder till dödskallegrottan...

Återkommer på söndag när jag har mer avsides tillgång till da net. Så länge fortsätter jag njuta av sol, värme och ledig tid. Förhoppningsvis lär jag mej sova ut och slappna av snart med...

Bitterljuvt

Då var sista dagen på jobbet avklarad... bitterljuvt som alltid när efterlängtad ledighet är lika med avsked.

Nu väntar stora staden/min egentliga hemstad och kanske lite mer av "ungdomsliv", haha...

Well, well det var det och sommarn del 2 är över. Del 3 = schlappande!!! Och dålig tillgång till the Net så dröjer kanske ett tag innan jag kladdar här igen, Au revoir for now!

Gäääsp...

Natten e la egentligen ung, men med ålderns rätt är tankarna redan i sängen... Var med Rått-sis hos Melon o Mygg och playade kort. Alla stort gäspande , vilket kan vara lagligt med tanke på att klockan faktiskt visade på 22.15(!...) när vi avtraskade. Men då hade vi iof gäspat i ett par timmar och det kanske inte gör saken hetare... Melon hade inte helt fel när hon anklagade gänget för att vara en samling gnällande pensionärer.

Idag ingenting

Ont i magen och schlööö, orkar icke skriva.

Svaga brisar

Alltså, jag vill inte klaga att jag har jobb, no no. Är asbra såklart och att det dessutom är inom rätt bransch med trevliga och kul kolleger, schysst chef och ok lön rockar. Det som är jobbigt är att vara så trött hela tiden . Att sommaren går och man missar de underbart långa och ljusa nätterna för att man måste sova, men utan att sova sej pigg. Att solen skiner och man missar den sköna värmen med svaga brisar för att kontoret är inomhus. Att man inte kan umgås med kompisar och andra för att tiden och kraften inte räcker till.
Att man inte kan njuta av sommaren är tråkigt. Men värre än så är det inte. Och den är inte slut än så jag ser fram mot fortsättningen:)

Omobil

Obs!

Om det är nån som läser den här bloggen och som oxå brukar messa mej: så går det inte att nå mej via mobil förrns på fredag eftermiddag. Blev nåt trassel med mobben så vi stängde av den, men det var ju dumt för jag kommer inte ihåg koden så de tre försöken gick och nu är den låst. Behöver Puk-koden som jag inte har i denna stad...ehh...
Nås här, på msn och via föräldrarnas hemnummer. Tada!

Konstigt

Barndomens dagar fortsätter:
I - med glass i strut a la gjord in da villan.
II - har jag inte kommit hem en halvtimme efter jobbet slutar har jag snabbt två mess i inkorgen. Ett från mamma "När kommer du hem?" och ett från pappa "Har du slutat än?".

Trött på riktigt igen. Nu börjar energin verkligen ta slut. Tur att det bara är denna veckan kvar. Förutom att jag då (antagligen) ska göra den där tidningen för ett bostadsbolag i stan. Men det kanske kan vänta nån vecka... Att jag (antagligen) ska skriva och fota för den tidningen känns förresten helt underligt. Inte för att det är värsta avancerade supertidningen, men ändå. JAG ska skriva och fota till typ alla artiklarna i det numret, verkar det som i alla fall. Konstigt.

Veckopeng

Man misstänker att man aldrig kommer att ses som vuxen av sina föräldrar när man som tjugosex-åring får en tjuga att köpa glass för på väg hem från jobbet...

Mamma har gjort glassdrink till mej (därav fläckarna). Men det var i alla fall kaffe i...

no Vett, more Slatt

Chefens kontor. Muggar innehållandes slattar och gamla thé-påsar.




Hemtentan inskickad! Är inte helt perfekt, men hoppas det duger... Och nu ledig i tre dagar, skööööönt. Hade velat göra något kul, men pengarna sinar så det får kanske bli slapphelg. Är så trött med (igen) så det är la bäst. Men imorgon är det sommarfest på lannet som gäller.

Har inga vettiga tankar. Vet bara att jag är jättetrött och samtidigt jättesugen på att göra nåt roligt. Nåt som inte innefattar att skriva, sitta vid en dator eller ånga upp inomhus medan solen gassar där ute. Däremot nåt som innefattar att träffa coolt folk.

Det finns de som är snurrigare

Jag vet att jag är ett klantars. Ändock förvånar jag mej själv då och då.

Skruvade på en plastkork på vattenflaskan som jag på något sätt lyckades hugga mej själv i fingret med så att det blev ett riktigt jack. Det tog en halvtimme innan blodflödet stoppade. Förstår inte, hur?

Låg ett äpple på mitt skrivbord idag. Som plåster på saltet. Sweet:)

Chefred. anlände till förmiddagens fika bekymrat undersökande sina shorts. "K, var det hål i de här shortsen igår med?" K: - Jag tror det ja. L: - Det ser ut som båtsyra (eller vad det nu var det hette, jag kan ej båttermer \M) "Jaha!.. och jag som trodde jag gick runt i hela fina shorts. Jaja, nu har jag fått en ny arbetsklädsel."

J till chefred: - Du får lära mej ekonomin bättre om jag ska sköta det när du drar på semster. Fast jag förstår inte riktigt varför jag ska göra det, jag går ju på semester bara en vecka efter dej.
Chefred: "Jaså! Har du planerat det så dumt." (om inte nån fattar, så är det ju han som planerar sånt). Han är snurrigare än jag, skönt att tänka på ibland...

Utsatt för "salta" kommentarer

Känner mej lite bättre balanserad idag. Men tisdag eftermiddag är värst att jobba. Då gäller det att komma med idéer om man inte varit snabb nog att ha klämt fram några innan. Det har jag tyvärr sällan, är verkligen sugig på det. Brukar dock ordna upp sej den sista halvtimman innan man går hem och så även denna tisdag. Puh ...

Fick förfrågan om jag eventuellt vill göra jobb för en annan tidning till deras sommarupplaga/kollega ville droppa mitt namn. Sa ja, sen får vi se hur mycket och när jag måste jobba. Verkar som att det är ganska fritt och i så fall kan det gå. Vill ju hem till min stad och mina friends. Men behöver cash, as usual. Ansvarig ska ringa så får vi se.

Nu ser jag fram mot att glutta fotboll, ciao!

Svensson! För bövelen!

Å nu fick jag en blodröd reva av den attans kattrackarn... just to suit it all, I guess...

Asch...

Dagen började som vanligt en arbetsvecka. Med en skräll. Orsakad av alarmet som får kroppen att lyfta horisontellt från sängen och det känns som om hjärtat kastas upp i halsen.

Efter frukost: Avtrask mot jobbet med kaffethermos i handen, tänkte för en gångs skull dricka gott kaffe med stuns i. Den läckte så det rann utmed sidorna. Men jag ville ha gott och starkt kaffe, var astrött, så jag gick där med armen utsträckt framför mej och kaffet skvalpande upp och ur. När jag kom fram och äntligen skulle dricka koffeinet var det ljummet, på gränsen till rumskallt. Blask, men jag slaskade i mej det ändå. Kunde inte med att slänga bort det när jag kämpat och nästan fått träningsvärk i armen för att komma fram med något kvar.

"Ska du äta rökt makrill till lunch? Det är väl inte bra om man har känslig mage?"
Hade inte med mej något annat... Gick till affären sen. Tur att det inte var långt tillbaks. Dessutom startade lingonveckan, utan att direkt förvarna. Att någon skruvat lös locket på saltkaret så att det öste ner salt över maten kändes inte jättejobbigt, men väldigt salt.

Mamma undrade varför jag inte tagit någon makrill. Men jag tog ju, ur en glasburk. "Glasburk? Det kan inte vairt rökt makrill. Då måste du tagit gammal makrill som vi stekt någon gång."

Me and my m.....

Oj, så var helgen redan gången...

Mat och prat med hemkomna Nice-duden, kul du är här babe;)!! Snabblapning av sol, liggande på brygga och sittande på stenbänk mellan måsskitar. Fika med filmcoolingar, asäckligt kaffe, ascoola coolingar. Träff med norge-twinsen plus bebis och andra. Osså: kul, kul!! Alltid tråkigt när de åker, den ständiga övertalningen att få dem flytta hit fortsätter, del 112.
Icke att förglömma, översköljning av Robbie-låtar. I tre dagar har det överröst våra öron från alla håll i staden...yra råder.
Vet inte vad mer att skriva, varm, snurrig, trött, uppe i varv, mycket tankar som cirkulerar, vad nu, vad händer, vad mer????

Fotriktiga sandaler

Idag fick jag upprättelse! Mannen som klagade på min artikel skrev ett mail där han bad om ursäkt, eller vad han gjorde..."Hej M...! Det blev ju ett bra reportage tillslut ändå, Mvh ...."
Mhm! ge mej tid bara och låtsas inte som att du vet hur jag arbetar. Jag vet hur jag arbetar. Känns gött, även om "tillslut" inte känns totally som ett erkännande.

Sclängde om en shwäng i min stad igår med spelkväll hos kompis. Sög på TP, not good, not good. Måste bättra mej till nästa gång, vet icke hur bara..

Undslapp arkeologanfallet från mams jobb utan skador. Tuggade lite mat med dem och sen stack jag och studsade med Mygg. Rat-sis, din tilkommande... precis din stil! Arkeolog: av sort man, i unga år, so far so good. Med fotriktiga sandaler. Med sockar i. Med nästintill stentvättade jeans. Med lös modell som på ett oroväckande sätt smalnade av nedtill. Mmmmmm.......

..................................................

"För helvete M...!" Hur kan du skriva en sån dålig rubrik?

- Men...den har inte jag skrivit. Det är inte ens min artikel...

"Nä, det var det ju inte. Ursäkta! Tänkte att det där var en dålig rubrik. Den måste M... ha skrivit.

Tack för den! Shysst chefredaktör man har:) hehe

Det var igår det. Idag hann jag precis komma på plats när jag får höra att redigeraren klagar på en för lång text. Chefreaktören är snabb med svaret:

"Det måste vara M... som har skrivit den."

Jag hörde inte svaret just då, bara att mitt namn nämndes och att folket skrattade. Men sen hade de allt vänligheten att tala om anledningen....

Some people 2

Idag har man gjort ett återbesök på den journalistiska bakgården. Fick höra av ett intervjuoffer, som jag skickat en text för korrläsning till, att jag skriver "riktigt dåligt". Han var missnöjd med vissa formuleringar, som jag faktiskt ändrade och jag lade även till saker han tyckte att jag missat. Men när han klagar på mitt språk, blir jag irriterad. Faktakoll grabben. Fakta, inte grammatik. Ursäkta att jag skrev "ska" två gånger i samma mening, på kladdtexten... det är ju skitallvarligt. Suck. Snälla, det finns saker som är viktiga med.

Kalla fingrar

Finally! Äntligen är rapportskiten färdig, hoppas bara den kom iväg i rätt format... orkar inte tramsa med det skräpet mer.

I morgon är det work som gäller, har tre textmaterial som ligger och väntar på att förvandlas till journalistiskt format. Vet inte hur jag ska forma dem bara. Men det kanske kommer en god fé under skönhetssömnen och skickar energin som behövs. Jag kanske till och med skuttar ur sängen vid halv sju med huvudet fullt av idéer. Eller inte...

Nä, nu får jag lägga ner datandet för ikväll, mina fingrar är som frysta babymorötter. Pappa sa att det ju är honom jag är lik, (inte mamma som oxå har sugig blodcirkulation) så då borde jag inte ha kalla fingrar. Men jag har fått en vacker handgåva av honom med, eksem och torra händer.

Tusan oxå!

Å nu är jag där igen, att jag måste skriva rapport men förstås inte vill. Men nu MÅSTE jag VERKLIGEN. Skrev bara en halv A4 sist och om 1,5 dygn ska den vara klaro. Så nu SKA jag. Ska bara...

Midsommaftonen byttes från mat, mat, mat och tidig kväll på landet med di gamle till mat, mat, mat, sen natt/eller tidig morgon (hemma vid 07) i da city med kompisar i 20-30 års åldern. Känns gött att vara ung igen!;) (även om panschisstilen oxå rockar). Och även om det betyder stora påsar och mörka skuggor. Är inte van vid så sena nätter nu för tiden.

Midsommardag och jag är tillbaks i lillestaden och har gluttat den "rackarns" matchen. Men är ju egentligen här för att skriva... så bye for now!

Jag vet, jag måste skriva rapport...

Böckerna ligger ju där.

...men...

Måsten blir så träliga. Därför gör jag allt annat, som att producera sådant här krafs.

...jag vill inte.

Kompisen med barnet ska flytta och barnarummet inredas med marimekko-gardiner. Najs schojs I think. Men det har, som väl är ganska uppenbart, absolut ingenting med skolarbetet att göra...

Scwett

Gjorde en intervju idag. Vet ej varför, men jag svettades nåt grymt under hela tiden vi pratade. Kände hur jag blev fuktig i ansiktet, hur kläderna klibbade fast mot kroppen, hur svettdroppar rann längs med bål och ryggslut, hur fläckar föddes och grodde under armarna, bara väntade på att det skulle börja droppa från nästippen också, vilket säkert gjorde mej stressad och bidrog till att jag svettades ännu mer... OM jag ville att intervjun skulle ta slut! Usch, usch!!

Henke Larsson

Oh , yyyyyyyyyyyyyeeeeeeeeeeeeeessssssssssssssss!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Gammal, jag?

Tror grannarna med de gälla rösterna håller på att röka ut oss. Luktar VÄLDIGT tjock äcklig rök. Jaja...

Hade en helg som kanske kan kallas töntig eller nåt... Satt ute i trädgården med en bok och läste. På ena sidan satt mamma med en bok, på den andra pappa med en bok. Sen lagade vi mat ihop alla tre... och drack kaffe på förstukvisten. Måste nog ta och göra nåt annat snart. Gå ut och partta kanske eller vad det är ungdomarna gör nu för tiden... och jag som hade tänkt fira midsommar på landet med mormor, morfar, mamma och pappa...

Streaplers. Oh my...

Jerry Williams, the Poodles, Rednex, Barbados och Streaplers. Jag bara måste till Fjordfestivalen!

Har nu kommit halvägs och mer in i boken. Vilket jobb som har lagts ner! Även om textmassan är mer av forskarrapport än välkomponerat textflöde med pulserande människor som man lär känna på "riktigt".

Boll i sinnet

Är helt saggig i huvudet efter en heldag i solen. Spelade boule med vattenbollar, kommer ej ihåg namnet, kastade olympiska ringar och så avslutades det hele med kort. Var ju faktiskt rätt bra på det där med ringar och bollar, börjar nästan tro att jag kanske har ett uns bollsinne i alla fall...

Igår hade man klätt upp sej med hela jeans, borstat hår och strykta kläder för att luncha med mam och syrr på museet. Totalt onödigt. Såsom de slabbade med maten, spillde och kastade på varandra, var ju ett hyfstat intryck omöjligt att upprätthålla.
För att länka även denna lilla del till bollande, matchen sågs förstås. The One var verkligen the One.

Vaknade (förstås) av grannarnas oljud. Men den här gången var det inte deras gälla röster som skar genom morgonluften.
När gänget gick upp i morses måste de känt att halsarna var lite krassliga. "Krrr...ehöehö..". Tänkt: Usch, jag är visst lite hes idag. Hur ska vi nu tracka G.ssons? Så fick de syn på något. "kkkr...Aha!" väste de då till varandra. En boll! den kan man studsa mot asfalten. Det låter ju en del och efter ett tag kan det nog bli rätt irriterande. Perfekt! Och det var den sömnen.

Just det ja, fick ju sommarjobb...

By the way, jag får sommarjobba på lilla lokallokaltidningen. Börjar på fredag och fram tom v 28 om jag vill och kan. Tror kanske inte det blir hela tiden, har ju egentligen andra planer men behöver klirret i kassan...hm..hm.. I alla fall helt ok att bara jobba halvtid så jag hinner gå på förmiddagsföreläsningarna med. Nervös? Of course! Det är ju jag. Prestationsångest à la big.

Min idé

Samlar tantpoäng på hög nivå. Läste, efter kaffet i småblommig kopp, att hallux valgus drabbar kvinnor i femtioårsåldern (med några undantag). Har haft i några år nu. Diskbråck ska man inte få förrän efter 45. Är sen ett år tillbaka avprickad på min "to do- (to be a pansjis)" lista. Dessutom idag: Jämförelser av olika affärers matpriser under fikat: check! Diskussion om magfunktioner: check! Men kanske värst är nog varifrån informationen om hallux inhämtades... nämlich Hemmets veckotidning...

Ps 1! Apelsinskal ska tydligen vara bra mot oönskade kattbesök.
Ps 2! Fästingar gillar inte mal.

"Bokbokbokelibokbok" (Sally)

Idag har jag börjat läsa en bok. En bok som jag inte måste läsa för att få godkänt eller sådant dravel. Har ju typ sommarlov nu, eller ja egentligen inte, men eftersom jag inte får tag på den ena kursboken och har läst det jag för tillfället behöver i den andra tänkte jag att det var dags att göra ett nytt "läsaskönlitterärbokavfrivilja"försök. Och några sidor hann jag innan jag var tvungen att göra något annat. Det är ju där problemet ligger, rastlösheten i att sitta stilla och bara läsa när det finns massa andra saker som man borde- eller kan göra. Men några sidor är bättre än inga och förhoppningsvis kommer jag in i ett mer avslappnat tempo...

Hoppas det är ok little little sis att jag lånar din bok, lovar att vara rädd om den! Verkar vara mycket lättläst men kanske inte den mest kreativt skrivna, följer, som det verkar nu i alla fall, alla skrivandets grundregler eller kanske inte... känns väldigt korrekt bara. Typ: Den gamle intendenten tittade sig oroligt över axeln där han snubblade fram i den långa korridoren i det stora museet. Och överbeskrivningar: Den mjuka morgonrocken som den medelåldersmannen med grånande tinningar tog på sig sedan han trött stigit ur sängen hade märket Ritz applicerat på bröstet.

"Kaffa"

Igår när jag vaknade hade min högra arm försvunnit. Den fanns ingenstans. Jag tittade ner, men där var den inte. Utmed sidan låg den inte heller. Så fick jag syn på armbågen som låg i höjd med ansiktet och när jag tog tag i den hittade jag armen som låg på kudden över huvudet med handen under hjässan. I två etapper fick jag lyfta ner den för att lägga den bredvid mej och sen satte blodcirkulationen igång.

Säger man i dagsläget "bussa" om att åka buss? Om inte, tycker jag att det är ett rätt bra sätt att få bort de tråkiga orden, alltså att göra verb av ett torrt verb + ett adjektiv. Då slipper man ord som gå på, åka... Och istället får man snyggingordet direkt som "Kaffa", "frukosta", "toaletta"...

Lugn och kaffe

Precis inkommen efter kaffe och "choklääkäge" på förstukvisten med mam och pap, i varm sol. Känns att man är i liten stad, råder rätt skönt lugn som känns ganska bra nu fast jag inte riktigt kommit in i det ännu. Viss rastlöshet råder. Men hellugnt är det ju inte, kvittrande fåglar och grannar med gälla röster tidigt på morgonen hör till den motsatta kategorin. Och imorgon börjar studierna igen, inte jättelockande (har inte alls hunnit med att viiiillaaaaaa) men förhoppningsvis blir det en asbra kurs. Nä, nu får jag se om det behöves städhjälp inför studenterandet.

Just det ja, det är ju nationaldag idag...Grattis landet eller nåt...

"Balls" mot bollar

Hade najs picknick med filmcoolingarna i stora parken i söndags. Alla fyra hade med sej någon hembakad sötsak och vi hade lyckats pricka in precis rätt dag med sol och ickeregn. Filt, kaffe på thermos och gräs under fötterna. Najs, najs. Fullt av folk var det. Familjer med omkringtultande småbarn, bikinisolande brudar, lekande hundar, drickande och ätande människor, läsande grabbs och så dessa bollsparkande tjejer och killar och då framförallt killar.

Varför just där? På den där lilla plätten där det inte sitter någon men där en spark över tre meter innebär att någon löper stor risk att få en boll i huvudet eller på mackan. Egentligen var det ingen fråga. Det är ju så lysande uppenbart. Så man sitter där och väntar på att bollen ska dimpa ner och tillslut gör den det och då kommer en svettig kille efter och ber om ursäkt. Som L sa, de kan lika gärna ha numret skrivet på bollen.

Scary square

Man börjar ju undra vad det är som hänt när banken helt plötsligt har låst dörr och mannen som ska in efter en stund säger "ahaaa, det är på grund av rånet", tanten och gubbarna pratar om baseballträn och järnrör, securitasbil står parkerad på torget under hela dagen, väktare vandrar runt bland apotek, pizzeria, matäffär. En polisbil dyker upp och står kvar resten ev eftermiddagen och kvällen, konditoritanten talar med en man om en yngling i vita byxor och ser bekymrad ut.

Får svaret i tidning under kvällen: mataffären har blivit rånad två dagar i följd, på nästan exakt samma tid, på samma sätt med tårgasspray och knivhot, så antagligen är det samma person och tyvärr var det samma kassörska...

Nature attack

Är egentligen ingen naturfantast så där att tala om, men ibland fascineras jag ändock av vad moder natur har i sitt skafferi.

Igår när jag tog en liten joggingrunda följandes min vanliga rutt får jag plötsligt väja för en larv som hänger från ett träd i en osynlig tråd. Sen ser jag en till och en till och en till och hela passagen framför mej som är kantad med träd är full av dessa små larver i tunna trådar och jag måste ta mej fram imellan dem. Vet inte hur många som fastnade. Det var i alla fall ingen som satt kvar när jag kom hem...men kände dem mot ansikte och armar gjorde jag...

(kanske är jättevanligt sådant där, men nytt för mej var det)

"Arbetsförmedlingen 2" The terror continues.

Kommer återigen från ett upplyftande besök på arbetsförmedlingen. Basinformationsmöte.
"Så här ser vår organisation ut." "Det är viktigt att ni anmäler förändringar,." "Dessa är våra öppettider." "Ser ni hur länge kundtjänst har öppet?" "Frågor? Men har ni inga frågor?" "Såg ni vilka fantastiska öppettider kunstjänst har?!" "De sitter uppe i Norrland och tar emot era samtal." "Ända fram till 22 kan ni ringa." "Det är ju jättebra!" "Ni måste anmäla förändringar." "Förändringar måste ni anmäla, det är viktigt.""Några frågor måste ni väl ha?"

Faktiskt var det några som hade frågor, sådana frågor som rörde dem personligen och som det är meningen att man ska ta med sin handläggare. Min handläggare träffade jag i morses så jag hade fått alla svar och det kommer de andra också att få. Igen. Hon var trevlig måste jag säga, kände mej inte dum, var inte alls som beatchen jag hade i måndags. Alltid "nött". Och så har de ju så bra öppettider på kundtjänst!

Bonnie and Clyde

Ikeade med grandpäronen och ett syrr. Roligt att grandpäronen försökte ta en förbjuden väg och blev stoppade med vagnen full av varor. Också roligt att grandpappan skyfflade ner inte bara sina egna kex utan även de tillhörande kunden efter i sin påse. Roligt tre att de smet före i kön, utan att de märkte det. Roligt fyra att de sen åkte hem till sej med mina inköpta handdukar som grandpappan håvat ner i deras kasse.

"Arbetsförmedlingen"

Skrev in mej på arbetsförmedlingen idag. Känslan av maktlöshet är rätt stark där. Tycker inte om tanken på att någon ska säga till mej att det här jobbet matchar din profil, du måste ta det. Står nu att jag är hotellstädare, jag har aldrig städat ett hotell. Hon frågade vilka jobb jag sökt och jag har sökt allt möjligt, bland annat som hotellstädare och av någon anledning blev det det som hon skrev. Inte t ex butiksbiträde som jag faktiskt varit ett antal gånger... Journalist är uteslutet då man måste vara verksam som det först för att sedan kunna säga att man är det när man blir arbetslös (igen). Och så måste man ta av sin tid för att gå på meningslösa möten där, som tidigare erfarenhet påminner mej om, arbetslösa anses lika med korkade. Istället för att använda den tiden till något vettigt, som att söka jobb, få idéer, komma någonstans.

Bestämde mej under samtalets gång för att ingen sommarkurs kan vara lika hemsk som att vara inskriven på arbetsförmedlingen, så det verkar som att det blir plugga av i sommar med.

Yehaaa!

Jag laddade upp en bild! Skoluppgift: självporträtt...

Need sisterhelp!

Syster!

Hur får man in länkar i listan? Och foton? Och hur gör man för att ta bort att endast bloggare kan kommentera? Help, please!

Tala är silver...

Var ett tag sen jag knappade in en rad här, men men så kan det bli...

Nu har man slutat skolan, känns konstigt, tråkigt och lite skönt.
Var bara två dagar sen och enligt schemat slutar vi inte ens förrän nästa vecka, men de har redan lyckats radera vår existens från byggnaden (är där nu för att kolla internet, bränna ner material jag vill spara osv). Vita tavlan är helvit, alla planscher och bilder på väggarna är nedtagna, annonserna vi tillverkat och haft uppsatta på fönstren ut mot korridoren är bortplockade, dataskärmarna är nedsläckta och tystnaden är påtaglig. Det enda som finns kvar är tejpbitar och gröna fläckar av häftmassa. KM finns inte längre. Vila i frid.

Så hoppas jag i framtiden få läsa och se mina forna klasskamraters verk i offentliga sammanhang. Lycka till alla!

Everyone was born...

Isadora-aftonen var spännande... Kul att se de originalstycken (skapade av Isadora) som de uppförde, påminde en del om balett, lätt och skuttigt.

De moderna koreografierna var... lite olika lockande. En kvinna låg invirad i tyg som svepte över hela rummet, vilket var snyggt, sen var det kanske mindre intressant när hon efter ett antal minuter fortfarande sa "emily was born" ryckrörelse, "patrick was born" ryck, "patrick knew sarah", ryck, "sarah was born" ryck... and so on and on and on...

Minimannen i vit liten t-shirt och vita boxer som studsade runt och sen satte fast sej i en sele som hängde från taket och lutade sej fram och tillbaka i den, samtidigt som han sa saker på franska och engelska som "partir", "finit", "c'est la vie" var... sådär...

Kvällens iakttagelse: Långa, magra dansare med stora ögon ser nästan läskiga ut. Som fågelskelett med klor...

Dansmatch

Match eller dans? Dans eller match? Match eller dans?

Vet inte vad jag ska välja. Men det lutar nog åt att på danskvällen i Isadoras tecken och med hoppet i handen chansa på att den slutar så att jag hinner hem tills matchen börjar. Tror det får bli så, om jag inte somnar ifrån alltihop...

PS. Tarz! Ska ta åt mej så mycket jag kan av Isadorakvällen (om jag tar mej dit), med tanke på dej;)

Utmattande dansklasser

Projektarbetet klart att inlämnas imorgon, ahhhh....

Var på danslektion igår. Innan första klassen var slut svettades jag, kläderna var fuktiga och huvudvärken hade slagit till. När andra passet var slut svettades jag visserligen mindre men huvudvärken hade ökat i intensitet och benen var alldeles skakiga. Och jag dansade inte ens, jag fotade bara...

Snurr

Har ätit lunch. Det bränner på tungan. Händer inte så mycket intressant, därav den totalt ointressanta informationen.
Igår kväll skrattade jag högt flera gånger när jag såg på tv. Tror det berodde mer på trötthet än humorn i programmen. Snurrade till ett antal gånger när jag gick, så var nog trött i alla fall. Och så roligt var det nog inte. Var ju sportnyheter ju.

Måste smart.

Varför är det så mycket lättare att blogga än att redigera foton och skriva smarta bildtexter? Vet nog svaret själv... Kravet "smart" är hindret, liksom måstet. Så fort det är ett måste blir det inte alls lika roligt längre. För det är ju kul, egentligen.

Märkte att jag inte var helt vaken igår, när jag efter en halvtimma, timma upptäckte att jag satt plåstret på fel finger...

Såå... kanske bäst att återgå till att åtminstone försöka göra smarta saker, medan hjärnan åtminstone är lite vaken.

Vernissage

Kör en bloggupdate à la faktaredovisning av gårdagen, som gick ut på att jag var i hemstaden för att vara med på little bro's vernissage av examensutställning.

Först lunch med mamman och little sis. Var ungefär som att dela bord med vissa grymtande och bökande djur... Sen vandring i city, fram och tillbaka, ut och in i samma affärer, blåst och sol därimellan. Besök på praktikplatsen vilket ledde till intyg i handen och eventuellt möjlighet till vikariat, då en del journalister drabbats av sjukdom och andra journalister gått och brutit handleden... resultat av möjligheten kommer inom kort (sades det). Besök på papps jobb. Fika med little sis på stadens favvocafé.
Och så då vernissaget, som kändes lite lyxigt med bubbeldricka, salta pinnar, blombuketter, avklippt band, mikrofoner, tal (korta) och så konst förstås. Kul att se vad lillungen åstadkommit och tavla är paxad. Efterfest hos mam och pap med morf, morm, litte sis, kaffe, smörgåsar, kanlegifflar och muffins. Värsta hålligånget var det, orkade knappt hänga med i tempot. Så hem kom en trött en. Men det var en bra dag. I like it. Och känner nu och kände då hur starkt jag vill syssla med konst på något sätt och ha utställningar. Sitta där i ett snyggt gammalt hus, nyrenoverat och assnyggt inrett (av mej;)) och bara SKAPA...

Spindelkvinnan

Stapplade igår med, men inte lika tungt...

Ska egentligen skriva en text av intervjun jag gjorde, men det här är så mycket enklare... Blev en trevlig intervju i solen på gräset vid vattnet, utan stressmoment. Var bara lite obehagligt när en spindel dök ner i ur(r?)ingningen och försvann under mina kläder. Hittade den aldrig, kände bara hur den kröp längs med bål och mage. Tur att jag inte har spindelskräck. Även om det är lite obehagligt när de krälar på en. Undrar var den tog vägen?

Mesig

Usch, vad mesig jag kände mej igår när jag STAPPLADE upp för trappan till lägenheten...
Så trött får man ju bara inte vara efter ett dags jobb, även om man är hungrig (tror jag, kunde inte definiera känslorna), svettig, trött, skavsårig och lätt vimmelkantig. Mesigt. Måste bero på det ljusblå linnet. Idag bär jag svart.

Varmt av värmen.

Det är varmt nu, gött.
Silverfiskarna blir piggare, blomsterflugorna extra ystra, blomjorden mögligare, växterna torkar, svetten påtaglig, morgonsömnen allt mer frånvarande, lägenheten förvandlas till bastu, fötterna blir blåsiga, huvudet tungt... Ahh, sommar!

Smajl!

Efter ett tandläkarbesök känns det rätt fräsch i munnen. Rengöring, polering, vetskapen om att bissingarna är hålfria... så när man går därifrån med mintsmak på tungan känner man lite extra för att le.
Så det gjorde jag och jag pratade med folk på nära håll och ja, levde som vanligt. Sen när jag kom hem i kvällningen och såg mej ordentligt i spegeln och upptäckte att varenda tand var mer eller mindre täckt med avflagnad gul banansalva som det kallas i folkmun, (eller om det är kräm?) försvann den där fräscha känslan rätt snabbt faktiskt och ersattes med motsatsen...

Snakkespelet

Blev inte så farligt med frityren igår ändå. Höll oss till falafel i ofriterat bröd med ofriterade grönsaker (även om fritering var på tal även där) och till efterrätt serverades friterad banan med ofriterad vaniljglass och ofriterad sirap. Fast här måste jag erkänna att jag började må lite illa ändå. Trots att jag är bananoman.

För övrigt...
Kvällen pågick i ett rätt lugnt tempo. Efter maten var vi till och med dåsiga. Men det var tills Pratmakarna sattes fram på bordet. Varför skriker vi så att vi inte hör vad den som förklarar säger? Och varför skrika? Men det gör vi. Rejält. Och gestikulerar och spänner blicken med superkoncentration i varann och pratar i högt, högt tempo.
Helt slut är man sen. Trött i rösten och matt i hela kroppen. Känns som vi slagits, brottats, boxats.

Frityrkväll

Framtiden kommer allt närmare. Och idag fick vi reda på att skolan antagligen kommer att sluta en vecka tidigare... Vi försökte tjata oss till den bortkastade veckan ändå, men de ska tydligen trycka in de lektionerna under de återstående tre veckorna... så då finns det inte mycket att säga om saken.

Klockan 16 ska jag möta filmcoolingarna för att ladda upp inför frityrkvällen vi ska ha idag. När vi bokade datum och idé för en dryg vecka sen började N må illa bara av tanken. Kan förstå henne, det låter nog lite äckligt med frityrkväll...

Leksaksbilar = mörkersynliga?

Varför har polisbilarna neongröngula och blåa klistermärken på sej? Det hade de inte förut. Inte för att inte förändring funkar, men varför just denna förändring? Syns de bättre i mörkret eller vad? Klisterlapparna ser lite leksaksaktiga ut bara, därför undrar jag...

Latt

"Latt" är väl ett bra ord?
Eller det kanske redan finns i någon annan betydelse? Jag tycker det ska användas så här: istället för att säga "det känns som man är så lat när man åker buss" kan man med det ordets hjälp säga "det känns så latt att åka buss"

Att fotografera till självporträtt känns lite underligt. Sitta där och posera framför en kamera... Föredrar abslout den andra sidan.

Nej till vov. Och ja till ett föränderligt språk.

Hatar lösa hundar. Hatar lösa hundar. HATAR lösa hundar. Okej , var bara tvungen att få det ur mej.

Varför är folk så rädda för att få in nya ord i det gamla språket? Det blir ju helt totalt jättekonstigt om språket skulle stå still när inget annat gör det. Bara för att man välkomnar det nya behöver inte det betyda att man kastar ut det gamla, om det inte är helt förlegat och oandvändbart. Jag gillar en blandning. Som med möbler och kläder.

Dyr för Sverige.

Jag har bidragit till att staten måste punga ut med miljarder.

Jag glömde eller fattade fel, minns eller vet inte vilket, att anmäla en förändring i min inkomst som gjorde att jag tillfälligt inbringade mer stålar till det svältande kontot. Nu är jag återbetalningsskyldig. Behöver som tur är inte hosta upp allt på ett fat, kom undan med 200 kr i månaden. Gött, då slipper jag köpa den där tröjan jag hade måst åka in till centrum för att få. Eller boka den där biljetten till den där filmen jag kanske hade velat se.
Fast 200 riksdaler är ändå överkomligt. Så jag är glad.

I reklamen för Insider säger den mörka rösten att bidragsfuskarna kostat staten 15 miljarder. Tur att jag betalar tillbaka då.

Köp mej!

Måste komma på ett sätt att sälja mej, eller mer korrekt, något att sälja. Måste ha pengar nu! Vill skriva om dans, har faktiskt en artikel jag är nöjd med ju, men den är alldeles för lokalt inriktad. Måste komma på nytt. Känner mej så disträ bara, kan inte samla tankarna.

Jag gör som Karl-Alfred

Back in school.

Tycker att det är rätt kul, även om tidiga morgnar är en ständig plåga. Och påtvingat tidiga kvällar är ett träligt fenomen. Men eftersom jag slapp prata på engelska är dagen gjord. Några ångesttimmar mindre (eller egentligen förflyttade, men det får man ta då).
Spenat till lunch, satsar på total nyttighet. Eller ja, nästan... Sundare ska jag bli i alla fall. Maten ska drypa av näring. Vitaminer och mineraler ska knö för fullt i plastlådan. Mer motion också, tre trappor ska INTE göra mej andfådd så länge till.

Gött med träningsvärk i låren, allt för länge sen sist.

Dansjournalist (?)

Då var påskfirandet så gott som över och imorgon är det tillbaka till skolan som gäller. Efter fyra veckors praktik och en veckas lov, lite småkonstigt. Har lärt mej en del av praktiken, men framförallt har jag (nog) kommit fram till att om jag ska jobba som journalist ska jag skriva och fota dans. Så då är det antagligen en bra idé att satsa på att göra mitt projektarbete om dans så bra som det bara går. Dax att köra hårt nu.

Mmbop

Ätit för mycket, som väl är vanligt i påskatider. Men hann bli hungrig innan klockan slagit midnatt så alldeles för mycket kan det inte ha varit antar jag.
Fick förutom godis, sockor som vi traditionsenligt brukar få och en ful påsksak, som vi också brukar få. I år i form av en gul tuss med spretiga fj'ädrar som faller av en efter en vid rörelse och som mitt i allt fluff har två kolsvarta pepparkornsting till ångestfyllda ögon. Sött...

Sött är (däremot) godiset som minsta syrran tuggat i sej under dan och som nu gett symptomen "sockerhög". Den sjukan yttrar sej i form av höjd röst, trummande fingrar, tappande av saker, rastlöshet, hetsighet, nynnande på hemska melodier som Tre's "a magic number" och Mmbop. Om och om igen. Andra tecken är att säga saker som "åhh, jag är så mätt, jag kommer spy" "den där chokladen ser god ut, jag vill ha" "jag mår illa, hulkhulk" "varför ligger det där godiset där, jag är inte ens sugen" Tre bett senare är högen svald.