My space is empty space

Aktiv dag. Sömngångarkväll. Tidig natt.

Yxskaft

Hade vad man skulle kunna kalla en "goddag yxskaft" intervju.
Intervjuoffret och jag pratade om helt olika saker. Efter ca 25 minuter fattade jag att jag var fel ute. Mest på grund av att han sa att "när infoteket fanns då sysslade vi med ungdomar, nu hjälper vi bara vuxna." Jag som frågat om ungdomar hela tiden och tyckt han verkade underlig som bara pratade om vuxna skolsökande coh inte alls gav mej de svar jag ville ha... Tackade för mej utan att säga att hela intervjun varit meningslös... men han undrade nog, totalt konstigt samtal var det.
Såg skylten när jag gick ut, vägledning för vuxenutbildning stod det och inte infotek som jag läst mej till.

Some people...

Är lite bitter idag. Fast det börjar lägga sej.

Ritsch!

Myggan är tillbaka från varmare breddgrader, nice nice! Fast tråkigt att det verkar tunnsått med jobb för henne...
Är tomatröd i nyllet, tror det var chipsen, plus mexikansk mat, plus kolsyrad läsk som jag intagit under två dar nu. Tål inte sånt som är starkt/salt/vätskedrivande vilket är lika med uttorkande = rött och torrt ansikte + sönderrivna fingrar + kliiii. Fast jag vet ju det, så jag får skylla mej själv. Men gott var det!

Idag hade jag två tankar

Tanke 1: Var det vackra naturbilder i Brookeback mountain? Alla säger ju så. Hmm, tänkte inte alls på det, i alla fall inte som jag kommer ihåg i efterhand. Natur är inte min grej...

Tanke 2: Hoppas inte mitt säte var anledning till bajslukten på bussen.

Och så något som inte var en tanke: Skulle ta ut 300, råkade trycka dit en nolla för mycket så nu har jag 3000 i plånboken och inte på banken. Vilket är mycket dumt för då har jag inte pengar så det räcker till hyran som dras automatiskt, så nu måste jag till banken och sätta in dem igen. När ska jag hinna det? Så domtse.

Flickan med svavelstickorna

Att göra enkät var det segaste.
När jag gjort det tidigare inom skolhuset har det varit jättelätt, bara nån som sagt nej. Men nu, aaaaaaa!!! På en och en halv timma fick jag ihop fem stycken svar. Minst 12-15 som vägrade svara på min helt oskyldiga och lätta lilla fråga. Eller ja, jag hann inte ens ställa frågan. Så rättare sagt ville de inte prata med mej. Ser jag så obehaglig ut? Skrämmande? Som smittbärare av mycket smittsam och obotlig sjukdom? Eller vad? Kanske blocket i handen avslöjade mej? Men jag försökte gömma det. Och kameran hade jag i fickan och tog inte upp förrän jag ställt frågan.

Så vad var det? Kanske bäst att inte veta. Bara jag slipper göra det igen... För det lär inte bli lättare. Då kommer folk fly så fort de skymtar mej. Gick fram och tillbaka på Kungsgatan. Den högra parallellgatan. Den vänstra. De korsande gatorna. Och på Kungsgatan. På den högra. På den vänstra. På de korsande. O på Kungsg... Centrum är inte så stort och gatorna inte så långa så folk stog kvar när jag kom på mitt andra, tredje, fjärde, femte ...varv så de lär känt igen mej sen. Nästa gång vågar de inte ta risken att stå kvar. Då flyr centrum i panik.

Lite tur hade jag i alla fall. Fick ihop de tre sista svaren på en mindre än en kvart, plus en extra till och med...annars hade jag väl vandrat än. Som flickan med svavelstickorna.

Helgen som var och det var det med det

Trodde helgen skulle te sej rätt lugn, men det var ack så fel!

Lördag: vaknade 7, alldeles för tidigt. Var seg som trögtuggad kåda...Träffade mina norgetwins, varav en födde en dotter i december som jag inte träffat innan i lördags. Fick ett mess att nu e vi framme om tio minuter, kom hit! Svalde sista lunchtuggan och skyndade mej ner till restaurangen där de satt och snabbåt pizza.
- Vi har 20 minuter på oss, vill du hålla henne? Här!
Så jag höll henne, vi kanske hann börja bli kompisar och så hade 20 minuter gått och borta var de igen. Hade ont i magen när jag kom hem, av stressen, så jag fick ligga på sängen ett tag...

Sen bar det av te Götet för hårfärgning och melodifestival och blomvattning och postkoll och tvättnedtagning och sånt man behöver göra efter en vecka på annan ort...och så var det:

Söndag: Vaknade inte för tidigt!!!!! Glad! Åt frukost me syrran som slaggat över å sen bar det av för å köpa färg å så färga å packa å fixa lite, å så speleftermiddag/kväll med filmcoolingarna med pizza o glass. Blev lite senare än tänkt, så fick sova i Götet en natt till o gå upp fem... Sov dåligt, låg o tänkte på enkätfrågor o på att inte försova mej o på att det vore dumt om bussen e försenad o att jag måste sova nu, mkt för mkt tankar o mkt för lite sömn...

och måndagen kom, för tidigt... mådde illa av trötthet, fast d försvann ju såklart när man piggnat till lite å nu msnar jag med en superhjälte o det blir man superpigg av:)

Måste sluta, ska msna lite till o sen dra till kojs. Måste bara laga mat me eller leta fram nåt ur frysen kanske hmm... låter mycket bättre:)

En kvart

Rumskamraterna på jobbet diskuterade hur alla hälso/skönhets/friskvårdsrådgivare tänker att man ska hinna med att fullfölja alla tips för en god hälsa.

-De säger ju att det bara tar en kvart om dan och det är ju helt okej. Det är bara det att alla saker tar en kvart om dan. Man ska skrubba kroppen, bada, smörja in kroppen, fixa naglarna, dricka fem glas vatten, äta frukost, gå en 90 minuters promenad efter frukosten, vila, träna, slappna av, äta lunch, middag, mellanmål, fila fötterna, äta fem skivor grovt bröd, umgås med sina nära och så ska man sova ordentligt. Det är mycket viktigt att undvika sömnbrist. Men när ska man sova? För att hinna gå en 90 minuters promenad på morgonen innan jobbet måste man ju gå upp vid tre och med allt detta att göra lär det ändå inte vara kvar mer tid än en kvart att arbeta på...

Stressigt att må bra...

Publicerad

Ojojoj!

Idag blev jag publicerad för första gången. Okej, jag fick inget betalt eftersom det är praktik. Och det var bara en liten artikel och bilden som var på framsidan var inte speciellt bra och den lilla bilden inne i tidningen som jag faktiskt var nöjd med var väldigt liten och såg sämre ut i tryck. Men ändå!

FörvirRad, jag? KaNSke...

Jag undrar bara; hur gör man för att lätt komma in till detta ställe, alltså där man skriver ett nytt inlägg? Jag får alltid ta massa omvägar och trixa innan jag hittar hit...
Angående "mina" kommentarer till förra bloggtexten så var det min syrra som använde min identitet för att kunna kommentera andras bloggar. Därav den schizofrena tonen.
Känner mej som en söndertrasad nivåkurva i photoshop, eller för er som inte använder det programmet, en utsliten disktrasa där trådarna börjat lösas upp och på några ställen så mycket att det blivit hål. Kort sagt, schleten. Att gå i skolan är jobbigt, men att ha praktik är etter värre. Tror dock att fysisk träning kan vara lösningen, får börja snart. Helst innan muskler och leder rostat fast...

Jag undrar bara; hur gör man för att lätt komma in till detta ställe, alltså där man skriver ett nytt inlägg? Jag får alltid ta massa omvägar och trixa innan jag hittar hit...
Angående "mina" kommentarer till förra bloggtexten så var det min syrra som använde min identitet för att kunna kommentera andras bloggar. Därav den schizofrena tonen.
Känner mej som en söndertrasad nivåkurva i photoshop, eller för er som inte använder det programmet, en utsliten disktrasa där trådarna börjat lösas upp och på några ställen så mycket att det blivit hål. Kort sagt, schleten. Att gå i skolan är jobbigt, men att ha praktik är etter värre. Tror dock att fysisk träning kan vara lösningen, får börja snart. Helst innan muskler och leder rostat fast...

ZZZ... som i znark (och inte som i Zorro)

Sååå tröööött...
Det är fredagkväll, man borde vara uppe, ute, göra nåt. Men jag e så trött. Så trött. Klockan är inte ens halv 23, tror ändå jag måste gå till sängs. Nu.
Är ju jämt trött, trött på det nu. Skulle behöva Zuperkrafter, zwisch! Zzzz...

Bland ridåer och popcorn

Var på bio igår och checkade in Walk the line. Hade låga förväntningar på storyn, men måste säga att den var ännu sämre. Fast som film är den ändå sevärd. Reese gör ett asbra jobb, J. Phoenix likaså och han är dessutom otroligt karismatisk!
Gillade sångnumren och scenscenerna bäst. Bra att de sjunger själva, vilket de också gör bra. Okej, jag köper lyckliga slut om de är motiverade, men att lägga sirap på sylt blir lätt kväljande. Varför gör de på detta sätt? Why?

En annan film som är i ropet nu är ju Brookeback mountain (reserverar för felstavning). Den var jag och sögs in i, i lördags. Erkänner att jag gick dit med misstänksamhet och tankarna inställda på att få se en vanlig gulligullsaga med möjligen lite bittra stänk här o där. Men oj, vad glatt överraskad jag blev! Så brrraaaa! Känslorna de förmedlade var så träffande och trovärdiga och igenkännliga för vem som helst. Starkt. Säger som en av de medtittande, att förutom Hollywoodstråkarna som onödigt dramatikinslag, var den riktigt, riktigt bra! Chokladen låg oöppnad när ridån gick igen.

Glad att kunna roa och lämna hjärtan brustna;)...

Råkade underhålla en lite unge igår när jag traskade hem från skolan. Inte alls meningen. Men när han från sin vagn fick syn på mej, bakom pappans rygg, drogs mungiporna direkt uppåt. Så fort jag försvann ur synhåll hängde han sej åt sidan för att se bättre. Och så höll det på.

Vi gjorde några blåsfiskar för att lyfta det hela en nivå. Men det var endast som en extra krydda, egentligen hade jag bara kunnat fortsätta vara i hans blickfång. Så är det när man i sin akrylstråinramade luva ser ut som eskimå/indian/så vinter/Kenny i Southpark/dammsugarmunstycke...

När jag slutligen gått om dem och försvunnit från hans ögons radie, hörde jag ett beklagligt skrik. Jag var ute ur hans liv. Ack, ännu ett hjärta har jag lämnat brustet! Typ...

I'm back! Hoppas jag...

Öhhh, fattar inte.
Har inte kommit in på sidan sen i september. Glömde lösenordet. Trodde jag. Det var visst användarnamnet som var fel... Men eftersom jag hade en annan blogg och jag är något seg, lät jag bloggersidan sova ett tag.
Nu har den andra dött så det var dax att fixa inträdet till den här igen. Fattar dock inte hur man skriver ett inlägg , så jag vet inte alls var den här texten hamnar, scary, eller nåt...