just det

Jag känner igen det här. Väldigt välbekant känsla. Svunna tider kommer åter. Jag minns hur det var. Det var så mycket roligt. Och så var det det här. Den ständiga smärtan. Det VÄRKER i kroppen. Man vet inte var man ska ta vägen. Var ska man göra av benen? Jag sträcker ut dem, böjer knäna, lägger mej på sidan, på rygg, på mage, slänger upp benen mot väggen, benen på golvet, ryggen i sängen. Masserar, slår, trycker. Nää. Så här var det, minns jag nu. Men jag har alvedon.