Sprang fram och tillbaka över en rivningsplats, gjorde konstiga rörelser mot en av många grafittitäckta väggar, balanserade på muren, böjde mej bakåt för att solen skulle måla i ansiktet. Medan Tarz filmade för att. Luktade sol, kände sand, skrapsår på armbågarna, trötta ben och svettig kropp. Mm. Så hamnade jag igen på ett sådant där konstigt ställe som man hamnar på i williamsburg. Nydesignade kläder för visning. Hemma hos någon? Eller var var vi? Var hon svensk? Huset som verkade vara övergivet var inte det i alla fall.
2 kommentarer:
petar du näsan?
det hade jag säkert lagt upp bild på ja, hmm...
nä, jag ser ljuset. det är vad jag gör.
Skicka en kommentar