Något

De kom. Elektrikerna. Två stycken var det. Proppade med verktyg hängande runt arbetsbyxor och i en låda. Grova kängor. De plockar ut maten ur mitt kylskåp "här var inte mycket", vrider på spisknapparna. Inget händer. De väntar en stund. Inget händer. De plockar in sakerna i kylskåpet igen. De går. Ibland blir det tydligen strömavbrott om det är vatten på spisen, men när det torkat funkar allt igen. Enligt elektrikerna var det förmodligen det som hänt. Kändes väldigt nödvändigt att de knödde sej hit, kunde jag testat själv om inte värden sagt att jag inte skulle använda spisen. Hursom verkade de iaf nöjda med att de slapp plocka ut kylskåpet (som sitter under spisen och måste tas loss om spisen ska lagas). Jag har firat med thé och lagad mat till morgondagens lunchlåda.

Håller på att bli knäpp av att vistas i min lägenhet så mycket. Borde göra kort och måla med mera. Men gahh, orkar inte mer handtjafsarbete för tillfället. Drog några streck med penseln, föll in i trötthet och höll på att somna(!? ) trots den braiga nattsömnen. Fick ett räddande sms av jane som gärna sa ja. Drog lättad ut i luften. Efter glasslunchen på Lejonet&björnen, som btw var mitt första besök där och jag måste säga jag är lite besviken för så himmelskt god var inte chillichokladen och godare strawberrycheesecake har jag smakat, kändes sinnet piggare och några fler streck blev målade. Samma känsla av instängdhet fick mej att säga ja till att jobba imorgon. Ångrar mej lite när jag tänker på att jag måste upp klockan 06, men vill ut bland folk. Göra NÅGOT. Även om detta något inte eg är vad jag har i tanke.