
I natt vaknade jag inte av huvuddunk. Inatt vaknade jag av stjärnfall. Lampan i stjärnform bestämde sej för att dunsa ner. Bara så där. Spooky. Vaknade tvärt och trodde nervöst det var tavlan som brakade. Andades ut när jag såg att den stod fast. Väckning 2 - brum och brus av arbetande människor på torget. Varför så tidigt? Varför? De slutar ju ändå efter en kvart, trettio minuter. Börja senare, snälla! Väckning 3 - blev som tur var ingen väckning, hann vakna minuten innan telefonen ringde. Sen gick strömmen - lite spöknatt eller vad - och jag duschade i sken av levande ljus.
Och så är jag inne i det sk konstnärshumöret, när man pendlar mellan att tycka det man gör är ok och att tycka att det är totalt kasst, redo för soptippen. Funderar mycket, tuggar, tuggar, tuggar, på "allt". Naglarna är i alla fall bättre än penslarna som smakar jätteäckligt och ger mej spylust. Inte mycket hungrig. Just nu är jag ganska nöjd med målningen, därför flyr jag hit så att jag inte förstör den med ett klantigt penseldrag. Dessutom har jag ryggen till och kan inte se felen. Trygg i förnekelse:)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar