Sitter på en klippa mellan lägenheter och nyklippta gräsmattor.
Lay him down, lie on
Lay him... down
Svart svart svart med blyertsen, i takt till musiken.
An introverted kinda soul,
The earth did open,
swallow whole...
Det svartaste med tusch. Sudda fram lite vitt. Solen värmer mitt ansikte, en myra kryper på mitt ben.
Careenin',
Careenin',
Careenin',
Careenin'...
Så här vill jag ha det.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
huh?sikken fin manodepp dikt...men va betyder careenin? ;)
una stringa grande gratci mille!
den är väl inte manodepp? jag var glad o njöt ju:) eller ja kanske lite depp smög sej in mellan solstrålarna;) Mellan mina meningar är det ett hopplock av två Placebo-låtar (Brick shithouse o Afraid of girls) som jag lyssnade på med asbra takt som gav fart på pennan hehe.
Skicka en kommentar