Då har man sparkat igång våren på allvar då kan man säga. Fotboll med kursarna i slottskogen. Många som applåderade förslaget (vilket uppkom på puben...) sex stycken som verkligen svarade. Funkar att spela ändå men det betyder mer spring. Ojojoj. Tur att alla (utom möjligen monsieur roland) var otränade. Jag har joggat osv men verkligen inte samma sak! Efter en minut stånkade jag, efter två rann svetten, efter fem trodde jag att jag hade astma, efter sju kände jag blodsmak. Efter tio tog vi halvtidsvila. I ca tjugo minuter. Andra halvlek orkade vi lite längre, förmodligen för att vi startade med gåfotboll. Löpning förbjuden. Otroligt tålamodsprövande när man ser bollen rulla flera meter framför och man ska gå ikapp den. Men bättre för andningen. Laguppställningen verkade inte alltför gynnsam för mitt lag och det började krasst men oulala, konst-louise, konst-julian och konst-jag scorade målsiffran tio när konst-roland, konst-henrik och konst-harry trampde på åtta och sen drog vi iväg så mycket att jag tappade räkningen. Hihi kuligt att vinna ändå. Konst-julian sa att det var vantarna som gjorde det. (Efter första halvan frös jag så attans om händerna att jag yrade/tacklade/missade/sprang runt med yllevantar till t-shirten.)
Fortsatte lekandet med pantgömme eller dunken för er som talar det språket. Kände mej bara lite dum där jag stod med ansiktet i händerna och blundade medan jag hörde ett par grabbar passera. Fyllde ut skogsäventyret med att klättra i träd och spela volleyboll över fallen stam bland ris och löv.
Efter nästan fyra timmar i frisk luft var hostan ihållande, jeansen leriga, skorna lerigare, svetten intorkad, tofsen på ända och ansiktet faktiskt lite mindre kritvitt, såg nåt som liknade fräknar på näsan iaf. Hittade löv i håret när jag kom och det ramlade bark ur trosorna, så ute har jag varit så det märks.
Och jag skrattade högt på riktigt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar