"Ursäkta, men får jag ställa en fråga." Jag vet inte om jag känner igen rösten innan eller när jag vänder mej om och svarar jaa... "Jag ställer den här frågan till många kvinnor så att det är inte så att du ska känna dej utvald eller att det gäller just dej. Jag undrar varför vissa kvinnor söker sej till uppenbart våldsamma män som bara vill slåss..." Jag har svarat på den frågan förut. "Jaså, det var inte meningen att störa dej igen. Var det på den här vagnen kanske?" Ja, det var det nog. "Jag ställer frågan till så många kvinnor att jag inte minns ansiktena. Kommer du ihåg vad du svarade då?" Jag vet inte exakt men jag identifierar mej inte med dem som väljer machomän. "Jag är väldigt intresserad av det här... blablabla" tills jag hoppade av. Eller tills "vi" pratade om onödiga insändare i Metro, bra insändare (hans om babblande biobesökare), hur man ska öka biotittandet, jag reste på mej, han bad om ursäkt att han stört mej en andra gång "det ska inte hända igen" (yeah right), jag hoppade av.
Jaja, hellre ett sånt samtal två gånger än ett sånt om varför man man vill sova i egen säng.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Din lilla filur! Hur gick det hos tandläkaren? hur många hål och hur mycket plack hade du? Jag har inga kontanter, ingen fungerande mobil, ingen giltigt legitimation och inget bankkort. Herreminskapare,vad jag är uppåt idag. Woohoo..../bästSara
Skicka en kommentar